Tuvas träning

Olika typer av motivationsladdning

2009-09-29T19:50:00.003+02:00

I helgen åkte Tuva med resten av familjen upp till Dalarna för att bara njuta av livet medan familjen slet med "höstfix". Själv passade jag på att hitta motivation genom;

- att göra personbästa på Lidingöloppet

- att göra fyra sorters hundgodis (blodpudding, fiskpudding, plättar och äckelpäckel-lever)

- läsa "Skjut inte hunden" och "Shaping Success"

- titta på Susan Garretts DVD "2x2 weave pole training"

Agilityladdningen är i full gång!! Idag har jag och Tuva varit på både UBK och UHV och kört korta pass slalomträning. Susans metod är bara så kul! Och Tuva är så duktig! :)

Två sätt att definiera lycka!

Lite trixträning

2009-09-20T21:51:00.003+02:00

Här kommer filmen som efter mycket om och men äntligen finns på internet. Tuva visar inte upp sitt allra mest fokuserade och ivriga jag efter en dag med både spårning, agility och fysträning...

Lugn och fin idag

2009-09-20T21:34:00.005+02:00

Imorse, innan sommarvärmen slog till och vi alla tyckte det blev på tok för varmt för att göra något vettigt, var vi ute och spårade. Jag hade lagt tre godisspår på ca 30 - 50 m som alla gick över bergshällar med lite mossa och fick ligga runt en timme. För att Tuva inte skulle vara alldeles för pigg och galen gick vi en promenad i halvtimme där vi passade på att träna på att inte dra i kopplet. Den träningen går snabbt framåt om jag bara bestämmer mig för att hon baske mig inte får dra en centimeter.

Spårandet gick verkligen superbra! Tuva fick vittring på spåren långt innan vi kom fram till dem och drog en del för att få komma fram fort, men hon var ändå lugn och noggrann när hon spårade. Vid första spåret blev det lite knas när hon skulle börja spåra (jag tror inte att hon förstod att hon skulle spåra fastän hon hade vanliga kopplet och halsbandet) men de andra två gjorde hon riktigt snyggt. Duktiga tjejen! Nu ska vi fortsätta utveckla godisspåren och se om det kan få henne lugnare.

På eftermiddagen gick jag och pappa ner till brukshundklubben för lite lydnadsträning. Tuva kändes ganska seg, eller i varje fall i särskilt taggad och sugen på att träna lydnad. Vi började ändå med en liten "tävlingslik" kedja av fritt följ och läggande under gång. Fria följet var inte lika bra som på träningar där jag har en hög belöningsfrekvens men det var klart bättre än i riktiga tävlingssituationer. Pappa agerade tävlingsledare och kommenderade oss hit och dit, och Tuva brydde sig inte ett dugg. :) Vi tränade även lite hopp, ruta, platsliggning och hopp-stå. Det sista har jag ägnat lite tid under kvällen åt att lära om då jag insåg att Tuva har lärt in fel teknik för stoppet. Bara att göra om alltså, typiskt....

Tuva har varit ganska seg och spenderat större delen av dagen såhär...

Vi fortsätter i samma tempo

2009-09-19T20:44:00.005+02:00

Livet rullar på och dagarna går verkligen i rasande fart nu! Det känns som att jag knappt hinner vakna innan jag ska gå och lägga mig igen... Inte mig emot egentligen, om jag inte har massor att göra blir jag odräglig (enligt mina kära föräldrar), men det är synd att jag inte hinner uppdatera här särskilt ofta.

Under veckan har vi i alla fall jobbat med agility och lydnad. Vi kämpar på med slalom ingångarna, men Tuva har nu förstått så pass mycket att jag inte riktigt vet hur jag ska gå vidare. Jag har beställt Susan Garettes DVD om 2x2-metoden, men självklart var den slut hos Canis så jag får väl vänta ett tag innan vi kan komma så mycket längre i träningen, tur att vi har lite annat att träna på också! :)

I lydnaden kämpar jag för att Tuva ska få en bättre attityd till apportering. Som läget har varit har hon gillat momentet och blivit glad av att se apporten men hennes grepp har varit lite "mesigt" och ibland har hon glappat lite i munnen. Jag grävde fram en artikel från Klickerklok, kollade på en film på Youtube och hittade sen massor av inspiration till att träna apporteringslekar, så det är det vi lägger mest tid och kraft på just nu.

Idag har vi även ägnat lite tid åt bruks. Eftersom jag tycker att Tuva har alldeles för bråttom i spåret provade jag en metod som Maria Yttermyr skrev om för att få ner tempot. Den går kortfattat ut på att man börjar med att trampa upp små "luktrutor" på ca 1 x 1 meter. Dessa "stöter man utav en händelse" på när man är ute på promenad och ger klick och belöning 3 - 4 gånger per ruta för att hunden sätter ner nosen i marken. Utifrån detta kan man börja lägga korta godisspår för att sedan så småningom gradvis gå över till "vanliga" spår.

Metoden låter bra, men om jag ska vara ärlig har jag inte riktigt tålamod att ta det så lugnt. Planen för imorgon är därför att testa korta godisspår i koppel och inte låta henne komma framåt om hon går för fort. Om detta inte skulle fungera får jag väl helt enkelt ta mig i kragen och arbeta om spårningen grundligt med Marias metod. Men människan är en lat typ, så jag ska prova denna lilla "genväg" först. :)

På eftermiddagen tränade vi lite på att plocka spårpinnar i en hästhagen. Tuva var riktigt duktig och kopplade faktiskt på nosen när hon inte kunde se pinnen! :)

Avslutar med några bilder från dagens agilityträning. Annica har fotat :)

Full ös - medvetslös

2009-09-13T19:14:00.002+02:00

Igår var jag inte hemma någonting förutom en snabbis på eftermiddagen, så Tuva fick bara ett litet kort pass med shejping vilket inte räckte för att hålla henne lugn en hel kväll. Mamma hade tydligen haft det ganska jobbigt med en lagotto i ansiktet hela kvällen istället för skådisarna på TV. Inte så illa tycker jag, Tuva är ju t.o.m. ganska snyggt klippt nu!

Idag hade jag från början tänkt vara med på en träningstävling i lydnad men det blev inget av det så på förmiddagen fick Tuva istället gå ett spår. Det blev ca 100 - 150 meter, korsade två stigar, hade en ganska skarp sväng/vinkel och fick ligga 3 timmar. Efter första stigen hade jag dessutom lagt en belöning. Hon hade massor med överskottsenergi så hon drog iväg alldeles för fort i början och hittade nog något annat spår för hon gick helt fel. Jag valde då att ta tillbaka henne och visa henne vart spåret gick igen och sen hålla emot lite i linan så att hon inte kunde dra på i Tuvatempo... Resten av spåret gick inte så bra. Hon slog alldeles för mycket, och jag fick hjälpa henne ett antal gånger genom att hålla emot i linan. Övergången vid första spåret klarade hon dock bra och hittade sin belöning. När den var uppäten och hon skulle fortsätta spåra tror jag inte att hon förstod att spåret gick vidare (vi har ju bara lagt en slutbelöning tidigare) utan hon käkade mest gräs och jag fick hjälpa henne en hel del. När hon väl kopplade på näsan spårade hon hela sista biten i ett väldigt bra tempo. Hon missade dock godisbiten som jag hade lagt i vinkeln/svängen, men hittade och apporterad fint slutbelöningen. Till nästa vecka, som jag hoppas blir nästa gång som vi kan spåra, ska jag försöka ta mig till en bättre spårskog. Nu la jag spåret i skogen bakom vårt hus och där rastar många sina hundar (längs stigarna iallafall) och dessutom vet jag att det springer många rådjur där också, så det var säkert spår efter dem som Tuva tog i början.

Efter någon timmes vila hemma gick vi ner till UHVs agilityplan för att försöka göra oss av med lite mer överskottsenergi. Nere i dalen blåste det halv storm så stackars Tuva fick säkert kämpa en del för att kunna hoppa rakt, men hon var duktig ändå.
Vi började med slalomingångar. Tuva har verkligen fattat poängen med ingångarna när jag skickar henne från vänster och jag kan i princip skicka henne från "kl 1". Idag började vi med att skicka henne från höger sida också, och det var minsann lite svårare! Än har inte poletten trillat ner, men vi jobbar vidare.
Vi körde också "Basic grinds" där jag hade henne på höger sida hela tiden. Som inbiten lydnadsmänniska måste jag hela tiden tänka på att köra henne lika mycket på båda sidorna! Vi varierade iallafall med att köra 3 och 4 hinder, och att ha hindrena rakt efter varandra, flyttade i sidled eller vridna i sicksack. Bortsett från att jag inte lyckades få rätt avstånd mellan hindrena gick det väldigt bra. Tuva anpassade sig snabbt när jag justerade avståndet mellan hindrena och hoppade för det mesta väldigt bra. Det var riktigt kul att se hur lugnt hon fint hon hoppade i slutet och jag tror jag fick ut rätt effekt av övningen. Nämligen att hon gjorde en viktförskjutning och hoppade med bättre teknik än i början av passet. Då slängde hon sig över hindrena på fart...

Inte ens efter agilityn var Tuva särskilt trött så innan middagen tog vi en springtur i Hågadalen. 6 km på 33 min, i motvind... Tungan släpade nästan i marken på Tuva, men vid middagsbordet kom hon ändå och tiggde om mer träning (ibland undrar jag om det är dunderhonung i hennes mat) så vi körde ett litet pass med tricks också. Mamma filmade det, men min dator samarbetar verkligen inte med mig så jag får försöka ladda upp filmen via pappas dator, så fort jag hinner...

Nu äntligen verkar Tuva vara lugn, så då kanske jag kan få lite andra saker gjorda än hundträning...?

Min fina

2009-09-11T22:22:00.002+02:00

Idag drog jag och Tuvisen själva ner till brukshundklubben för lite träning. Jag trodde vi skulle vara ensamma, med tanke på hur aktiva medlemmarna här är, men det var faktiskt tre andra ekipage på plan!
Vi började med en platsliggning. Jag vet att alla rekommenderar att man ska avsluta med platsen för då är hunden som lugnast, men för Tuvas del är det tvärt om! Hon blir helt uppskruvad av att få träna och är som mest igång när vi har tränat klart! Platsen gick galant. Eftersom det är drygt ett år sedan Tuva gjorde en plats senast började jag med att fresta henne att lyfta hakan från marken på olika sätt. Jag lyckades dock inte. Sedan gömde jag mig bakom några buskar och hon fick ligga i 1 min. Jag såg inga tendenser till att lyfta hakan utan Tuva såg stencool ut. Perfekt attityd; varken för loj eller för taggad. Duktiga tjejen! Buskar är föresten ett hett tips att gömma sig bakom, står man still ser inte hunden en men man själv kan kika riktigt bra!
I rutanträningen jobbade vi helt utan target och hon ställde sig aldrig precis intill en kon så det var riktigt positivt! Hon fick dock göra om några gånger när jag tyckte att hon kunde hitta en plats lite längre från någon kon.
Inkallning med ställande är fortfarande lika svårt tycker jag. Jag får nog ta mig en ordentlig funderare över mina kriterier innan vi tränar på det igen. Det är fortfarande explosiviteten i starterna som jag saknar.
I hopp över hinder kedjade vi ihop uthoppet och att sitta på kommando, och hon sprang mycket längre nu innan hon fick kommandot. Egentligen skulle hon kunna tävla även om hon satte sig närmare hindret, men jag tycker inte att det verkar särskilt bra för hennes kropp att få hoppa i stort sett stillastående, så därför lägger jag ner lite extratid på träningen av detta moment.
Vi avslutade med att Tuva fick gå lite på den lilla brukstrappan (heter det så?). Jag lyfte upp henne så hon fick gå de sista stegen nedför. Lite lagom lätt för henne :)
Allt som allt var det en bra träning och Tuva hade en väldigt positiv inställning till lydnaden. Så nu är hon verkligen min lilla fina vovve!

Veckans träning

2009-09-11T21:45:00.002+02:00

I veckan har det faktiskt blivit mycket hundträning. Och bra sådan dessutom.

I tisdags var mamma med ner till brukshundklubben. Träningen blir verkligen lättare när man har en medhjälpare som endast är med för att hjälpa till, full service alltså! Det blev bara lydnadsträning, även om Tuva började med att springa fram till grinden till agilityplanen... Rutanträningen gick bra och dåligt. Det är intressant att det bästa skicket alltid är det första. Även om rutan flyttas till en helt annan plats direkt efteråt så är första skicket mycket bättre. Lite konstigt... Iallafall så de gånger hon hade problem att hitta en bra position i rutan hade jag is i magen och lät henne försöka igen och själv lista ut vart hon skulle. Att ha is i magen och låta hunden tänka är nog det som är bäst inpräntat i mig efter kursen för Klickerklok.
Inkallning med ställande tycker jag fortfarande är ett väldigt svårt moment, eftersom jag inte riktigt kan bestämma mig för vilket sorts stopp jag vill ha och mina kriterier är känns väldigt luddiga. Oftast stannar Tuva bra på kommando, utan target eller annan hjälp. Problemet är snarare att hon har för dålig fart i inkallningen, eftersom att hon vet att det kommer ett stoppkommando. Jag hittade som tur är (?) en artikel i ett gammalt nummer av Canis om just inkallning med ställande så jag ska läsa den och se om det kan göra mig klokare.
Hopp över hinder han vi också med innan det blev alldeles mörkt. Jag tycker att Tuva har satt sig för snabbt efter hindret, och därför gick vi tillbaka lite i träningen och jobbade med att hon frivilligt fick hoppa ut från mig och så kastade jag belöningen långt framför henne. Jag tycker det gav bra resultat och hon siktade mycket mera bort från hindret.

I onsdags var vi ner till UHV och körde agility. Vi la huvudfokuset på slalomen och jag tror att poeletten trillade ner för lilla fröken att hon ska runda pinnarna. Vi jobbar vidare med 2x2-metoden, men jag vet bara hur jag ska gå vidare under de första stadierna. Jag har inte riktigt fått kläm på hur jag ska slutföra träningen så jag får nog ta och köpa mig Shaping Success och Susans DVD. Efter nästa löning då...
Vi jobbade också med kombinationer där målet var att Tuva skulle kunna springa framför mig. Som man ofta gör i den avslutande kombinationen på agilitybanor. Till en början vände hon in mot mig efter första hindret, men efter några få repetioner fattade hon och sedan var det inga problem alls.
Tuva slutar verkligen aldrig att förvåna mig över hur snabbt hon förstår allt på agilityplanen. Kanske är det för att det är väldigt belönande för henne att bara få köra...?! Tänk om det kunde vara lika belönande att träna lydnad...

Utöver detta har vi varje dag kört lite shejping. Jag klämmer in små korta pass mellan alla miljoner andra grejer jag måste hinna med så framstegen kommer inte i någon rasande fart, men de kommer! Vi har mest jobbat med att vinka och stå på bakbenen, men också kört lite olika enkla positioner på en stor kudde, sitta vackert och backa. Så Tuva har minsan fått gnugga hjärncellerna en del!

Kräfta

2009-09-07T21:42:00.002+02:00

Nu under kvällen har vi roat oss med shejping av lite trix. Shejping är verkligen kul, och jag har svårt för att hålla mig för skratt ibland. Tuva kan verkligen komma på helt otroliga beteenden att testa om hon inte får belöning för det första hon testar. Ikväll har jag t.ex. vid flera tillfällen funderat på om Tuva var en kräfta i sitt förra liv...

Ikväll har vi jobbat med att stå på bakbenen och sitta vackert. I båda fallen kan hon utföra beteendet snyggt, men jag vill ha bättre stadga och att hon kan hålla positionerna under längre stunder. Sitt vackert lät jag henne dessutom göra på en stor IKEA-kudde för att träna balansen ännu mer, och också stärka musklerna i ryggen. Hon förstod poängen till slut och nu ska vi bara få till bättre stadga.

På min lista över trix som vi ska försöka få till (gärna med stimuluskontroll) står;
- sitt vackert
- snurr och spinn
- stå på bakbenen
- stå på frambenen
- spela död
- vinka
- frysa nosen mot höften

Vi har alltså en del att jobba med. Tur att jag inte skrev något datum de ska vara klara... :-)

Skogsmulle

2009-09-06T14:36:00.009+02:00

Idag tog jag äntligen tag i spårandet. Både jag och Tuva tycker att det är väldigt roligt att spåra (Tuva älskar det och blir smått tokig när spårselen kommer fram) men jag tycker att det är ganska svårt att veta hur mycket jag ska hjälpa Tuva hur mycket hon får slå o.s.v. så därför har det varit lite glest med spårträning. Och så tar det ju en del tid...

Idag fick Tuva två spår. Det första var ca 200 meter långt, fick ligga ca 3 timmar och korsade en stig. Det var första spåret för Tuva på väldigt länge och (därför?) drog hon iväg i en väldans fart. Första delen av spåret gjorde hon verkligen jättefint, men sedan tappade hon bort sig några gånger och spårade en del med för hög nos. Vid korsningen med stigen fick hon lite problem, men redde ut dem själv.
Det andra spåret gick riktigt bra. Det var i klart mycket besvärligare terräng, ca 100 meter långt och hade legat över 3 ½ timme. Här tog hon det mycket lugnare (hon var så illa tvungen, spåret låg i en brant uppförsbacke och gick minst sagt över stock och sten!), spårade med låg nos och jag behövde inte hjälpa henne nästan någonting. En gång tappade hon bort sig, men när jag visade tillbaka henne till spåret gick resten bra.
Mellan spåren fick Tuva ligga uppbunden på UHVs plan och vila huvudet när jag tittade på deras KM i agility. Efter spårningen passade vi på att testa delar av KM-banan. Tuva tog kombinationerna bra och hade fantastiskt fina kontaktfält! Halleluja! Nu ska vi bara fixa ett slalom, och hela knän till matte, sen ska vi också vara med! Det är ju en helt annan stämning vid en agilitytävling jämfört med t.ex. lydnadstävlingar och jag älskar den stämningen. Den påminner mig om tiden då jag tävlade med hästarna.

Även om jag inte har uppdaterat så flitigt under veckan så har vi tränat en del. I agilityn så har vi börjat lära om slalomen med Susan Garretts 2x2-metod. Än så länge har vi inte kommit så långt, men jag gillar det jag har sett av metoden. I lydnaden så har jag bestämt mig för att ta tag i inkallning med ställande. Vi har börjat jobba mot något som kan bli hopp-stå. Inte heller här har vi kommit så långt, men vi har kul i alla fall! Dessutom verkar Tuva tycka att lydnaden är mycket roligare nu när vi inte bara tragglar lydnad utan kör lite olika sporter.

Här är några bilder från igår. Idag har dock mamma och jag varit framme med saxen så nu ser hon lite mer...

Pälsen

2009-09-01T21:13:00.009+02:00

Tuvas pälsstatus för tillfället. Själv tycker jag att hon är alldeles perfekt nu, om vi bara klippte så att hon såg lite mer... Galenpannan är alltid på G

Grunder

2009-09-01T20:43:00.003+02:00

När jag cyklar till jobbet kl 6.30 på morgonen känns det verkligen som att hösten har kommit. I söndags när jag och Tuva skulle träna torrhandling var jag nästan övertygad om att juli hade kommit tillbaka! Fastän jag höll träningspassen riktigt korta märktes det på Tuva att hon tyckte det var jobbigt med värmen. Själva handlingen skötte hon galant. Hon fattade allting på en gång och körde som en klocka. Tyvärr gjorde inte jag det... Speciellt i cirkelarbetet har jag en tendens att slå knut på mina egna ben. Det gör dock inte så mycket, för vi har himla roligt ändå! Jag passade på att nöta lite höger- och vänsterhalter i fria följet. På bara några minipass blev det genast mycket bättre.

Igår och idag har det blivit lite shejping. Dels backande i kombination med fjärrens skifte stå - sitt, för att få henne att inte flytta fram baktassarna när hon sätter sig, lite snurrar, frysa-nosen-mot-höften och sitta vackert. Idag testade jag att lägga ut en leksak och ge "varsågod" när hon satt "vackert". Jag vet inte om det var leksaken som gjorde det, om hon var riktigt taggad för att hon inte har tränat på ett tag eller om det var för att jag helt enkelt bestämde mig för att idag skulle hon baske mig kunna sitta vackert längre stunder, men jag kunde helt plötsligt sträcka tiden flera sekunder. Det låter kanske inte mycket, men tidigare har hon bara kunnat sitta i max 2 sekunder och då med doggie-zenhjälp, så att hon nu sitter flera sekunder helt utan hjälper tycker jag är ett stort framsteg!

På kvällen gick jag och mamma ner till brukshundklubben för att köra lite agility. Eftersom Tuvas slalom är mer eller mindre kaos jag har bestämt mig för att lära om det från början genom 2x2-metoden. Idag kom vi inte så långt, men hon har ett väldigt bra driv mot ingången och jag kunde skicka henne från både "halv nio" och "halv tre".

Vi körde också gungan och nu har hon fått riktigt bra självförtroende där. Hon galopperar rakt upp utan att tveka, och springer gärna upp på den även om jag inte har skickat henne på den. Vi har fortfarande en medhjälpare som håller i den på väg ner, men nu behövs det inte mycket hjälp. Eftersom hon blev lite skrämd av den tidigare vill jag dock gå väldigt försiktigt fram. Än så länge går det väldigt bra och snart är väl gungan Tuvas favorithinder!

Kontaktfälten går det också framåt med. Första gången jag skickade Tuva över A-hindret hade hon en jäkla fart och mer eller mindre flög över toppen så då han hon inte stanna med "två på, två av", men de andra gångerna la hon tyngden fint bakåt redan på toppen och hade riktigt snygga kontaktfält!

För tillfället för jag ingen logg över träningen, men idag låg vi klart över 80% i alla övningar. Och Tuva är i sjunde himlen så fort vi kommer in på agilityplanen!

Lilla skrutten har blivit riktigt duktig bland alla hinder!

Så blev det lydnad igen

2009-08-30T13:40:00.005+02:00

Tji fick jag för att jag i förra inlägget skrev att vi lägger mest krut på agility. Igår var det KM på Uppsala Hundvänner i lydnad och rallylydnad och där var jag och Tuva med. Vi var mest med för att stödja klubben (om ingen vill vara med blir det ju till slut inga aktiviteter!), för att få lite träning när det var andra ekipage i närheten och för att ha lite kul.

I lydnaden ställde vi upp med moment ur klass I. Vissa tyckte vi skulle starta tvåan, men eftersom jag inte ha några färdiga moment med kommandon höll vi oss till någorlunda säkra moment i ettan :)

Alla skulle köra linförighet/fritt följ och sedan själv välja ytterligare tre moment. Jag och Tuva körde inkallning, apportering och hopp över hinder. Lin förigheten blev väldigt knasig. Tuva var inte alls med på noterna och varierade mellan perfekt fotgående och titta på fåglar, nosa i marken eller vara i sin egna värld. Inte särskilt lyckat, men vi fick en 8 trots allt. Inkallningen var inga som helst problem, och fastän vi inte har tränat lydnad på lääänge så har hon väldigt fina ingångar. En klockren 10 på den. Apporteringen har vi tränat litegrann under den senaste veckan, så hon hade inga problem med att vänta på kommandot och höll apporten i ett fint grepp. Tyvärr hade vi glömt träna på att släppa på kommando så där blev det lite tvekan och ett litet poängavdrag; 9,5 poäng fick vi. Hopp över hinder sitter lika bra som inkallningen, och vi avslutade med en finfin 10a. Totalt fick vi ihop 91,5 % och slutade därmed som tvåa. Precis som 2007, fast då hade vi "bara" 89,5 %. En lite förbättring nu alltså!

Rallylydnad har vi aldrig tidigare provat. Men när vi ändå var där nere kunde vi ju lika gärna prova på tyckte jag. Så jag gick banvandringen och kollade vilka moment som Tuva inte kunde, och sedan lärde jag henne helt enkelt de momenten i väntan på att det var vår tur. Jag tog det alltså inte seriöst alls, även om vi förstås gjorde vårt bästa när vi väl var på planen! Här hade Tuva mycket bättre fokus och höll en väldigt fin fotposition under nästa hela banan (det var bara vid ett tillfälle som hon fick för sig att det luktade gott på marken, men eftersom man får prata med hunden var det snabbt åtgärdat!). Himla kul hade vi, men jag tror inte att det är någonting som jag kommer fortsätta att träna. Mamma däremot blev lite intresserad. 95 poäng (av 100) fick vi ihop och även det räckte till en andraplats. Väldigt förvånande, det fanns ju ekipage som faktiskt tränar rallylydnad regelbundet och så kom jag och Tuva dit och bara "hade lite skoj". :)

Tuva ger den nya leksaken klart godkänt!

På Uppsala Hundvänners tävlingar är det alltid fina prisbord!

Innan sommaren är förbi

2009-08-29T06:37:00.009+02:00

Sådär ja. Under våren tappade jag helt motivationen till både bloggandet och träningen med Tuva, så jag lät båda ligga på is. Nu börjar dock ordningen åtgergå till det normala. Jag och Tuva tränar på, nu med mest fokus på agility, och jag har gjort en liten uppdatering av bloggens utseende. Fr.o.m. nu kommer jag uppdatera på den här sidan, och inte på den gamla, så titta in här istället!

Några bilder från en kväll i juni. Vi har sådan tur att 1 min från vårat hus ligger fina Hågadalen. Perfekt att både promenera i och utnyttja för träning!

Snöslask

2009-02-08T13:15:00.002+01:00

Dagens träning skedde på Uppsala Hundvänners planer i Hågadalen, och där var det verkligen slask istället för snö!
Vi växlade mellan rutan och inkallningen, och i båda momenten gick vi ett steg tillbaka och använde oss av hjälpmedel (olika tasstargets) för att få lite bättre kvalitet. På rutan märktes det snabbt skillnad då hon hittade positionen mycket bättre utan target efter några repetitioner med target. Inkallningen känns också lite mer säker nu efter några omgångar med target, även om jag får sänka kriterierna lite och inte kräva ett "superstopp".

Vi börjar det nya året med träning

2009-01-05T13:57:00.002+01:00

Här kommer en film som visar hur vi ligger till i momenten rutan, hopp över hinder, fritt följ och inkallning med ställande. Filmen är från träningen den 2 januari på Uppsala BK.

Nya tag

2008-12-27T22:59:00.004+01:00

Efter mitt senaste möte med handledare Marie kom vi fram till att jag och Tuva skulle ta en paus från lydnaden över jullovet för att få tillbaka motivationen. Men bara några dagar efter att vi hade haft vårat möte så ringde det en kvinna från lagottoklubben och berättade att jag och Tuva var nominerade till något slags ungdomspris för vinsten i Göteborg i somras. Och i och med att hon ringde och sa det så fick jag massor med motivation att träna vidare på tvåans moment, för man kan ju faktiskt inte leva på gamla meriter!

Just nu går all träning väldigt bra. Och rutan går alldeles strålande. Under de senaste passen har jag inte använt mig av target alls, och hon springer i stort sett alltid ut tillräckligt långt och med bra fart under första repetitionen. Om jag sedan har kvar rutan på samma plats och skickar från ett annat håll brukar hon stanna för tidigt. Men på tävling har man bara ett försök, och tur är väl att hon göra rätt då!

Idag tränade vi också inkallning med ställande, fritt följ och fjärrdirigeringen. Allt gick strålande förutom fjärren. Men jag är ganska säker på att hon inte vill ligga ner (hon reser sig till sittande för tidigt) p.g.a. snön och kylan. Och det åtgärdar vi genom att träna i ridhus när vi får möjlighet till det!

Jag ska försöka få vår träning filmad så snart som möjligt, för jag tycker vi har gjort stora framsteg!

Vinteruppdatering

2008-12-02T13:35:00.002+01:00

Länge sedan jag skrev nu, men en kombination av mycket i skolan och riktigt hemskt träningsväder har gjort att jag haft dåligt med både tid och motivation till Tuvas träning.
Att ha en vit hund när hösten och all lera kommer är ingen dröm. Det kan jag garantera! De gånger vi har gått ut och tränat har vi kommit hem med lera från topp till tå. Förutom dessa ganska ytliga problem tycker jag att det är ganska svårt att träna i detta väder. Platsliggningen vill jag inte krångla med eftersom hon fortfarande tycker att det är för kallt. Rutan skulle vi behöva träna mycket oftare för att få framsteg och för inkallningens del så väntar vi på snö och is, så att hon kan få riktiga "stopp" m.h.a. halt underlag.
Det som vi tränar mest är fjärrdirigeringen och apporteringsingångarna, och där gör hon framsteg hela tiden så det känns bra. Dessutom underhåller vi både fritt följ och läggande under gång, och nöter höger- och vänsterhalter så att de ska vara perfekta på tävlingen.

Full rulle

2008-10-27T17:37:00.002+01:00

Igårkväll var vi nere på UBK och körde igenom nästan alla moment. Då hade vi med oss buren, och Tuva kunde ligga i den och ta det lite lugnt medan jag förberedde för nästa moment.
Idag stannade vi på en gräsplan på väg hem från dagis och jag hade då inte buren med mig.
Skillnaden i träningen mellan igår och idag var otrolig. Igår gick allt strålande och Tuva hade lagom sinnesstämning i alla moment. Idag däremot var hon galet het på alla moment! Det är förstås väldigt kul att hon verkligen vill jobba men jag kunde bara glömma moment som fjärrdirigering eller platsliggning. Min tanke är att det är buren som gör sån skillnad. Det blir mycket tydligare, både för mig och för Tuva, när vi tränar och när vi har paus om jag har med buren. Dessutom har vi väldigt roligt när vi kör burlekar!

Om man bortser från dagens galna träning så tar vi oss absolut framåt i träningen. Alla moment utom rutan och inkallningen känns bra. Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa rutan och inkallningen, för det känns som att vi står och stampar på samma ställe nu. Och om vi ska kunna starta tvåan till våren kan vi inte fastna i något moment! Nej, vi får nog ta och fråga ett proffs om hjälp!

Tillbaka i träningsvanorna

2008-10-13T20:36:00.002+02:00

Igår tog vi äntligen vårt LP1, och kan nu fokusera för fullt på tvåans moment. Dessutom har vi tagit upp lydnadsträningen igen efter en veckas totalvila. Så här gick det idag (ha i bakhuvudet att det är säkert 1 ½ vecka sedan vi körde några moment ur klass II);

Rutan
Hon sprang helt fel på första repetitionen, men efter det sprang hon rakt in varje gång. Jag provade att ta bort targeten några gånger, men hon går väldigt gärna och ställer sig vid den bakre högra konen (sett ur mitt perspektiv). När jag tänker efter så gick vi nog lite snabbt fram idag. Tidigare har jag bara tagit bort targeten under en repeptition och sedan lagt tillbaka den. Idag fick hon köra tre repetitioner (tror jag det var) på rad utan target. Då blev det visst lite svårt, när hon dessutom inte har fått köra rutan på ett tag. Men rutan är riktigt skoj att träna, så lite motgångar taggar mig bara mer!

Apportering
Vi tränade på ingångar och att gripa bättre (från min hand). I stort sett alla ingångarna var väldigt bra, och hon höll hårt och bra i apporten. Nu när hon börjar få bättre förståelse för fri-signalen tror jag att jag kanske kan fixa att träna ingångar utan medhjälpare. Jag hoppas det i alla fall för det skulle underlätta massor för oss!

Inkallning med ställande
Dels gjorde vi några spontana inkallningar med stopp-kommando, och dels tränade vi med target. Hon stannar alltid snabbt och ganska bra när vi kör med kommando, men jag undrar om det är tillräckligt bra för en 10a... Jag måste nog ta mig ner till klubben för att höra med någon domare.
Träningen med target gick bra. Vår lyckandeprocent blir högre och högre, vilket känns jättebra. Jag hoppas att jag snart kan blanda dessa tekniker (så får min stackars rygg vila lite, och inte bara gå dubbelvikt...)

Dessutom jobbade vi med ta den-signalkontroll och frisignalkontroll, och hon gör stora stora framsteg hela tiden. Det är så kul att se!! :-)

MH-filmer

2008-10-06T21:25:00.002+02:00

Här kommer äntligen filmerna från lördagens MH:

Den inledande kontakten, samarbetet och leken

Jakt och aktivitet. På andra jaktförsöket gjorde hon ingenting, därför har jag klippt bort det

Överaskning/Dumpen, enda momentet då hon visade hot/aggresivitet

Ljudkänslighet/Skrammel

Spöken, som var helt ointressanta enligt Tuva

Den avslutande leken, utan skott eftersom vi avstod dem

Film

2008-10-02T19:56:00.003+02:00

Film på tvåans moment. Det är filmat på Uppsala Brukshundklubb den 29 september 2008.

Bilder från kursen

2008-10-02T09:09:00.007+02:00

Snälla Amelie fotade mig och Tuva under kursen för Fanny och Thomas.

Här tror jag vi shapar något.

Mera shaping. Backande kanske?

Targetöverföring, inför publik!

På väg mot targeten (eller stället där det förut fanns en target)

Här tränas "slid-stop"-tekniken i inkallningen

Septembers mål

2008-10-02T08:43:00.002+02:00

Enligt tidsplanen jag har gjort så ska vi ha kommit såhär långt i momenten efter septembers slut:
Platsliggning: Tuva ska kunna ligga 2 min med dold förare, tillsammans med andra hundar och de störningar som dessa ger. Vi ska ha tränat separat på att jag går upp till ca 30 meter bort från henne innan jag gömmer mig. Vi ska också ha introducerat att andra hundar rör sig omkring henne medan jag gömmer mig.
Inkallning med ställande:Jag ska kunna se att träningen med target och externbelöning bakom henne har gett resultat. Tuva ska stanna snabbt och med tyngden på bakbenen och vara beredd att springa tillbaka till belöningen på en gång.
Rutan: Vi ska jobba vidare med target i rutan. Tuva ska springa rakt ut i snabb galopp och inte springa till en kon innan hon hittar targeten. Hon ska kunna köra rutan både på nyklippt gräs och ca 1 dm högt gräs.
Apportering: Tuva ska göra säkra ingångar med både stor och liten träapportbock från en medhjälpare som står ca 4 meter bort. Vi ska underhålla gripandet från marken med båda apportbockarna.
Hopp över hinder: Tuva ska frivilligt hoppa över hindret, bort från mig, och trampa på en targetmatta ca 3 m bakom hindret.
Fjärrdirigering: Tuva ska utföra skiftena frivilligt medan jag sitter står upp framför henne, både inomhus och utomhus.
Targetöverföring: Vi ska jobba med targetöverföring, så att vi kan introducera det i ”hopp över hinder” och ”rutan” i oktober. Hon ska vara så pass säker på targetöverföring så att jag kan ha target en repetition och sedan ta bort targeten under fem repetitioner.

Och såhär ligger vi till jämfört med tidsplanen:
Platsliggning: Tuvas ligger stabilt och bra. Än så länge har jag bara varit dold under 2 min, men jag tror att hon klarar att ligga längre utan problem. Vi har tränat på att jag går ca 20 m ifrån henne innan jag "försvinner", låtit henne ligga i 1,5 m samtidigt som en annan hund tränade fritt följ precis bredvid. Och hon var påverkad ett dugg. Så på det här momentet tycker jag att vi ligger före tidsplanen.
Inkallning med ställande: Efter kursen med Fanny och Thomas har jag bytt taktik på det här momentet. Planen är att jobba med target på kort avstånd (när jag håller i den någon meter ifrån Tuva) och låta henne lära in "slide stop"-rörelsen på detta sättet. Vi ska även utöka avståndet och träna ungefär på det sättet som jag skrev i tidsplanen, men då med tvål och vatten under targeten så att den glider ordentligt när hon stannar. Samtidigt med det ska vi träna spontana inkallningar med stopp-kommandot.
Hittills har vi inte kommit längre än att jag håller i targeten någon meter ifrån henne. Och först nu för några dagar sedan började hon få till rätt rörelse. Men vi jobbar på!
Rutan: Det här momentet är jättekul att träna! Efter Fanny och Thomas kurs har vi lagt in targetöverföring i ruta-träningen, och kriteriet är att när targeten är borta får hon aldrig stanna tidigare än mellan det bakre konparet, men det gör inget om hon springer längre bort. Hon misslyckas ibland och stanna för tidigt, men då väntar jag ut henne och då gör hon nästan alltid rätt. Så här tror jag bara att det handlar om att vi ska träna mycket, så att hon får en bättre förståelse.
Apportering: Nu var det ganska länge sedan vi tränade ingångar med apport, men det jag minns är att hon gjorde stora framsteg i slutet av vår "aktiva period" med ingångsträning (innan klass I tävlingsperioden drog igång). Hon hade dock ett för löst grepp och vi har tränat ganska mycket på att få ett bättre grepp, och jag tycker att det har utvecklats massor (men kan ev. bli lite bättre).
Enligt tidsplanen ska jag under oktober bara öka avståndet på ingångsträningen, men jag tror att jag ska ändra i planen lite och träna mer på de andra delarna av momentet också.
Hopp över hinder: Här ligger vi också före tidsplanen. Tuva hoppar ut och trampar på en target, och jag kastar en belöning framför huvudet på henne, så att hon får belöningsförväntan framåt. Vi har börjat lite smått med targetöverföring, men innan vi går vidare måste jag bli bättre på att kasta belöningen, så att hon inte tittar bakåt på mig innan belöningen kommer. Jag har också sänkt mina krav på hur noga jag är med att hon faktiskt springer rakt ut efter hindret tills jag säger något annat. Så länge hon inte sätter sig närmare än 2 meter ifrån hindret är jag nöjd. Eftersom det inte är något som ger poängavdrag på tävling vill jag hellre lägga ner träningstid på andra moment.
Fjärrdirigering: Det var länge sedan vi tränade frivilliga skiften, därför tog det ett tag för henne att bjuda på rätt sorts skiften (med baktassarna stilla) när vi filmade momenten. Men när vi senast tränade på fjärren (förutom den gång vi filmade) så gjorde hon det jättebra!
Targetöverföring: Jag visade övningen för Fanny på kursen och hon tycket att det såg jättebra ut och att Tuva hade en väldigt bra förståelse för övningen. Så jag anser att vi gott och väl klarar av månadens mål på detta "moment".

Att vi inte har tränat så mycket på momenten i klass II under den senaste tiden beror på att vi jagar vårt LP1 just nu, och därför läggs mycket fokus på momenten i klass I istället. Men efter den 12 oktober hoppas jag att Tuva kan titulera sig LP1, och vi kan lägga full fokus på momenten i klass II igen.

Burlekar!

2008-09-25T19:45:00.003+02:00

Efter att vi gick kursen för Fanny och Thomas har jag, inte helt oväntat, försökt ändra mitt sätt att träna, samt träna på det som vi fick lära oss på kursen.

Burlekar
Varje gång jag har gått ut för att träna har jag märkt hur mycket jag saknar att ha riktigt bra fungerande burlekar. Hur har jag klarat mig tidigare? Vi har iallafall kämpat på med separata träningspass för burlekarna och det går verkligen framåt. Numera sätter sig Tuva upp när jag tar i handtaget för att öppna buren, både inomhus och i vår trädgård. Hon kan även sitta kvar i buren fastän jag lockar henne genom att tappa godbitar på marken utanför buren. Hon kommer ut ur buren med bra fart på min fri-signal, men jag skulle vilja att hon blev lite snabbare in i buren. Men, vi har inte tränat mycket alls, så dessa framsteg är superbra!

Nere på UBK blev det lite mer "lydnadsträning":

Apportering
Vi tränade gripanden, och de hon har nu är helt okej men de ska bli mycket bättre! Jag vill att hon ska få bättre uthållighet och dra hårdare när jag prestenterar apporten framför henne (när vi står nog mot näsa).

Fritt följ
Hon var ganska seg och slö till en början. Men efter att hon fått busa med en leksak gick hon superfint!

Platsliggning
Hon fick ligga en tävlingsmässigplatsliggning där jag gick ca 30 meter, och hon låg 3 min klockrent. I starkt motljus...

Hopp över hinder
För att få henne att springa längre bort från hindret (efter att hon hoppat ut från mig) fick hon springa mot en target och så kastade jag en belöning över hennes huvud. Jag hoppas att den här tekniken ska snabba på resultatet lite.

Vi tränade även på frisignalen och "ta den"-signalen.

Tid: ca 2,5 h

Lydnadskurs för Fanny och Thomas, dag 2

2008-09-21T17:47:00.002+02:00

Så var nu denna kurs till ända, och jag är väldigt nöjd. Igår var jag lite tveksam. Visst jag förstod varför allt var så viktigt, bra o.s.v. men alla de där grunderna hade jag redan läst om i forum, tidningar, artiklar m.m.
Idag jobbade Tuva och jag inte med grunder alls, och efter idag känns det som att jag tror på detta träningssätt mycket mer. Jag vet inte riktigt varför, men det är bara en känsla jag har. Skillnaden mellan Fanny och Thomas tänk och Canis tänk som jag gillar mest är att man enligt Fanny och Thomas inte ska nolla hunden utan vänta ut den. Tuva har blivit väldigt låg om jag nollar henne för mycket, och därför känns Fanny och Thomas tänk jättebra för oss.

Fritt följ
Självklart gick Tuva superfint fritt följ, nu när vi hade chans att träna för instruktörer och få hjälp att finputsa. Men våra höger- och vänsterhalter är nog vår svaga länk, och dessa fick vi lite tips av Thomas på hur vi skulle förbättra. Vi ska göra vändningar på stället, och när de sitter bra ska jag börja ta ett steg innan jag gör vändningen, och sedan utöka antalet steg innan vändningen och halten. Jag måste vara väldigt noga med att aldrig belöna när hon hamnar för långt fram. Thomas trodde att hon satte sig för långt fram för att det är ett sätt för henne att kompensera för dålig bakdelskontroll, men så länge hon bara får belöningar för de halterna som är rätt så behöver vi inte jobba något extra med bakdelskontroll på t.ex. klossen. Här måste jag också komma ihåg att det viktiga är att Tuva inser vilken position som är den rätta. Alltså, om hon gör en dålig halt (eller ingång för delen) ska jag bara vänta ut henne tills hon själv kommer på vilken position som är rätt. Vid väldigt många fel på raken kan jag förstås hjälpa henne m.h.a. en target.
För första gången provade vi också stegförflyttningar. För enkelhetens skull valde jag förflyttningar åt höger (för Tuvas del). Vi gjorde så att vi stod mitt emot varandra och så flyttade jag mig med myrsteg åt vänster. Till en början klickade jag bara för minsta tendens till sidförflyttning (det kom en hel del backanden...), men väldigt snabbt började jag kräva mer av henne. Mot slutet hade vi faktiskt fått till fina förflyttningar åt sidan, där både fram- och bakbenen hängde med. Nu måste vi bara komma ihåg att träna på detta lite nu och då, för jag tror att det är väldigt nyttigt för vårt fria följ om vi kan lägga in stegförflyttningar vid sidan.

Rutan
Jag diskuterade tagetöverföring med Fanny, och vi kom fram till att i allmänhet (men särskilt i momentet rutan) är det viktigaste att hunden aldrig stannar för tidigt. Det gör inte så mycket om den springer lite för långt, men man ska aldrig tumma på gränsen mellan föraren och targeten! Under det sista passet innan lunch provade vi att köra först vanlig targetöverföring, där Tuva skulle stanna precis bakom en planka. Det gick väldigt bra, så vi la in övningen i rutan. Första gångerna gick det väldigt bra, och Tuva sprang antingen dit targeten hade legat eller lite längre. Men efter några skick så märkte jag att hon var trött i huvudet, för då slutade hon att se rutan och sprang omkring lite var stans. Så vi la ner det projektet för dagen, men det känns väldigt bra och jag tror att jag vågar gå framåt mycket fortare nu än tidigare!
Eftersom jag inte är ute efter att lära Tuva att hitta en specifik punkt i rutan måste jag komma ihåg att klicka för rörelsen "att springa i/genom rutan", alltså ungefär när hon är i mitten. Om hon sedan stannar på targeten (om den finns där) eller inte är inte så väldigt viktigt.

Inkallning med ställande
Här kom vi fram till att det är viktigt att när man tränar med stora avstånd så måste targeten kunna glida, då det är väldigt fysiskt jobbigt för hundarna när det bara "tar stopp". Man kan också kombinera träningen med target med att träna frivilligt backande, och om stopp-signalen sitter väldigt bra fungerar det att hunden kommer spontant mot en och man säger stopp. Fördelen med att använda target är att man kan träna in rätt teknik.
Jag ska iallafall jobba mycket med att sätta Tuva, backa iväg med targeten och ge henne fri-signal. Vi ska inte jobba på stora avstånd alls, utan bara för att få in rätt teknik. Steget efter det blir att göra samma procedur, men att jag släpper targeten precis innan hon ska stanna på den. Och därefter banta ner hjälpen att jag drar i targeten så mycket som möjligt.
Min personliga tanke och plan just nu är att köra mycket med target på nära håll för att få in rätt rörelse, och sedan kombinera det med spontana inkallningar med stopp-kommando. Jag måste antagligen träna mer på stopp-kommandot, men det är nog inga problem.

Fjärrdirigering
Detta var det absolut sista vi gjorde på kursen, och jag valde det med flit eftersom vi har haft så svårt med skiftet stå-sitt (hon är rackarns så snabb med att flytta fram baktassarna!). Här hjälpte tankarna om att man ska vänta ut hunden mig enormt mycket. Istället för att behöva nolla henne flera gånger så väntade jag bara tills hon bjöd sättanden som jag godkände.
Jag började sittandes, och förstärkte först vanliga sitt och sedan backande. Därefter försökte jag förstärka bakåtsitt, men även "backande med låg bakdel" ibland. Det gick inte så bra (läs: det gick som när vi har tränat hemma), så då provade jag att stå upp istället. Och det blev faktiskt mycket bättre! Jag tycker fortfarande att det är svårt att se när hon flyttar baktassarna (det är inte lätt med allt krulligt hår och den farten som Tuva har...) men det blev klart bättre när jag stod upp. Jag måste komma ihåg att pusha henne framåt och att våga ställa krav på rätt sorts sättanden. Jag klickade nog för många dåliga sättnaden, men mest för att jag är så van att antingen nolla eller klicka. Jag måste komma ihåg att man faktiskt kan vänta ut hunden tills den bjuder det man faktiskt vill ha. Och jag måste komma ihåg att hela tiden pusha och öka kriterierna! För som Fanny sa; "när jag ligger på 80% så vill jag göra det svårare". Det tolkar jag som "bara för att man inte ligger på 80% så behöver man inte sänka kriterierna".

Det som har gjort störst intryck på mig under den här helgen, och som jag kommer att rätta mig träning efter, är att våga vänta ut hunden. Hunden måste själv inse t.ex. vilken position den ska ha. Det är inte bra träning om vi "räddaer hunden" genom att klicka (och därmed t.ex. hindra den från att gå för långt i ingångarna).
Jag har också insett hur bra det är med ordentligt inlärda burlekar och fri-signal. Burlekarna gör att det blir tydligare för Tuva när vi tränar och när det är paus. Fri-signalen underlättar många övningar, om den används på rätt sätt.
Jag har fått massor med ny inspiration, och mot mina odds känns mycket av det som Fanny och Thomas sa under helgen som något som passar mig. För om jag ska vara ärlig så har jag varit lite tveksam till vissa av deras sätt att lära in på, även om jag helt har hållt med om andra saker. Jag vill absolut gå fler kurser för dem (även i agility, där jag är helt grön och inte har så mycket att "säga till om"), synd bara att de bor i Norge och inte Uppland. Men till sommaren, då vill jag absolut gå något läger!
Till slut måste jag också få skryta lite med att både Thomas och Fanny berömde både mig och Tuva. Jag för mina motoriska färdigheter som timing, och Tuva för att hon är väldigt söt och väl tränad. Lite stolt man blir som matte då, när nåra av klickervärldens gurus säger det...! :-)

Lydnadskurs för Fanny och Thomas, dag 1

2008-09-20T18:08:00.002+02:00

Idag har vi varit på lydnadskurs för de välkända norska instruktörerna Fanny och Thomas. Kursen var mellan kl 9 och kl 16 och den var ute i Skyttorp, så vi har tränat hela dagen känns det som. Det verkar så på Tuva också, för hon ligger helt utslagen på en kudde...
Idag gick vi bara igenom grunder. Även om jag vet hur Fanny och Thomas tänker om dessa saker så var det väldigt nyttigt att faktiskt få höra dem berätta om det och sedan själv få träna.

Shaping
Att shapa fram ett beteende tycker jag är kul men också ganska svårt och väldigt tidskrävande. Tyvärr har jag inte lagt ner tillräckligt med tid till shaping för att vi ska kunna utnyttja det till fullo. Men efter idag vet jag hur många bra saker man får ut av hunden om man shapar mycket med den;
- man får en hund som blir mindre frustrerad vid utebliven belöning
- man får en hund med kroppskontroll (om man shapar sådana övningar/trix)
- man blir en bättre klickertränare genom att man förbättrar sin timing och förmåga att sätta rätt kriterier
- man har väldigt kul ihop med sin hund
Detta var alltså det vi fick börja dagen med. Att shapa ett backande ifrån föraren. Tuva har tränat på att backa tidigare så det låg ganska högt upp på repertoaren och var inte svårt att få fram. Det som var lite klurigare att få fram var sträckan hon skulle backa. När jag tränar själv med Tuva tränar vi oftast ganska långa pass utan pauser, men idag gick vi ihop två och två och tränade endast tre minuter var. Det blev lite väl uppdelat och hackigt för vår smak och jag tror att vi hade fått lite bättre resultat om vi hade fått arbeta längre utan pauser, även om jag självklart förstår varför pauserna är så viktiga.
Tillbaka till shapingen. Thomas tipsade om att låta Tuva backa till en target, och då kunde vi genast öka sträckan som hon backade. Tyvärr pep och skällde hon extremt mycket då på morgonen och jag var tvungen att flytta henne åt sidan och lugna ner henne en gång.
Efter lunch fick vi välja ett valfritt trix att shapa. Jag valde att låta henne ligga ner och nudda höften med nosen. I början förstod hon inte mycket alls men mot slutet hade jag fått till rörelsen "vrida på huvudet", och vi ska absolut fortsätta den här träningen tills vi får resultat!

Fri-signal
Efter shapingen fick vi träna på fri-signal. Tuva har en inlärd fri-signal som sitter bra så länge det är minst en meter mellan mig och Tuva. Om hon sitter i utgångsposition fungerar inte frisignalen så bra, hon hoppar framåt någon decimeter men förblir sittande. Där har vi något att träna på! Jag upptäckte också att jag själv måste vara mer konsekvent i träningen med vad fri-signalen faktiskt betyder. Tidigare har det varit lite luddigt, men betytt ungefär "flytta dig ur positionen och kom till mig för att få belöning" men den ska egentligen bara betyda "flytta dig ur positionen men fortsätt att jobba". Om hon får full förståelse för fri-signalen tror jag att den kommer att hjälpa oss massor i träningen!

Apporteringslekar
Vi tränade på att hålla ett ordentligt grepp om apportbocken i framför förar-mappen och hon hade faktiskt riktigt bra grepp måste jag säga!
I julas tränade vi lite på att plocka upp saker (oftast leksaker) och trycka dem i min öppna handflata. Detta skulle vi också träna på idag och fastän vi inte gjort det sen i december/januari så förstod hon på en gång vad som förväntades av henne och vi kunde utveckla det hela med kampleksaker.
Vi tränade också på gripanden och ingångar. Thomas tyckte att hon hade tillräcklig fart in med apporten, men där är vi oense. Jag vill ha mer fart in! Iallafall fick jag mig en tankeställare vad gäller inlärning av gripande. Mina kriterier har drastiskt ändrats till att hon måste gripa apporten innan hon vänder. Thomas gav lite tips på att lägga apporten mellan benen på en medhjälpare eller precis bakom t.ex. en planka så att hunden inte kan ta den från något annat håll. En bra övning för att få bra fart in med apporten är att sätta hunden, lägga apporten någon/några meter framför hunden och själv backa några meter bakom hunden. Sedan kommendera apport, klicka för ett bra gripande och sedan springa järnet bakåt så att hunden får jaga ikapp mig för att få belöningen.

Något som jag vetat är bra att träna och som Fanny och Thomas förespråkar väldigt mycket är burlekarna. Tyvärr har jag inte lagt ner alls så mycket tid som jag borde, för jag insåg idag hur värdefullt det är att ha riktigt bra burlekar. Jag skulle vilja ha tid att träna in burlekarna ordentligt för jag tror att de skulle underlätta träningen mycket för oss, frågan är bara varifrån jag ska ta den tiden...
Imorgon ska vi få träna på mer "avancerade" saker som vi har specifika problem med. Jag kommer nog att visa targetöverföring och inkallning med ställande. Ev. även fritt följ, och höra om de har några tips på hur jag ska förbättra det.

Fröken Turbo

2008-09-20T17:54:00.002+02:00

I torsdags var vi nere på UBK och tränade igen. Och då hade jag verkligen Fröken Turbo med mig!

Rutan
Vi körde ganska många repetitioner i följd (det gäller att passa på innan det blir mörkt...), och hon hade bra fart hela tiden! Några gånger blev det tokigt då hon sprang vid sidan av rutan. Det har jag aldrig sett tidigare så jag hoppas att det bara var en engångshändelse. När hon väl sprang in i rutan från rätt håll sprang hon rakt och fint och hittade targeten bra. Jag provade även att ta bort targeten en gång, och hon hittade rätt plats jättebra!

Apportering
Vi fortsatte att traggla ingångar med Maggan som medhjälpare. Hon gjorde jättefina ingångar varje gång och hade riktigt bra fart. Det känns som att hon blir säkrare och säkrare på ingångarna (*peppar peppar*)

Fritt följ
Vi gick en del fritt följ mellan momenten, när hon som minst anade det. Jag började med att belöna ofta för att få en bättre kontakt. Men hon var så laddade och på G att jag snabbt kunde minska frekvensen men ändå behålla den fina kontakten och positionen.

Inkallning med ställande
Vi fortsatte att jobba med target och medhjälpare. Hon missade aldrig ett ställande, men får långt ifrån alla stopp sådär riktigt snygga med "slide stop". Jag tycker det är svårt att avgöra vilka som jag kanske borde nolla.

Fjärrdirigering
Hon gjorde frivilliga skiften när jag stod upp precis framför henne. Det är inga problem för henne nu. Nästa steg är att jag börjar backa ifrån henne, och att hon måste vänta längre mellan varje skifte innan belöningen.

Tid: ca 1,5 h

Effektivt och bra

2008-09-07T20:10:00.002+02:00

Igår tränades fjärrdirigering, inkallning med ställande och apporteringsingångar i regn på UHV. Träningssällskapet bestod av Annica och Ester, och Annica var som vanligt väldigt snäll och hjälpte mig när jag ropade :-)
Tyvärr gick inte träningen särskilt bra. Fjärren var superbra, men resten kändes ganska stressat och inte så genomtänkt. Tuva gjorde det mesta "helt okej", men det var aldrig sådär superbra som jag vet att hon kan. Får jag skylla på att det regnade hela tiden och vi inte hade något tak att gömma oss under...?

Idag fick mamma följa med ner till närmaste gräsplanen och vi körde igenom rutan, apporteringsingångar, inkallning med ställande och fritt följ.
Idag var Tuvas attityd helt annorlunda, och hon var sitt vanliga träningsglada-jag. Allt gick superbra! Nu vore det bara väldigt trevligt om hon kunde hitta tillbaka till den här attityden jämt, och inte ha sina motivationsdalar...

Tid: ca 2,5 h

Normal igen?

2008-09-03T20:19:00.002+02:00

De senaste dagarna har Tuva inte varit sig lik. Hon har kastat sig över maten när den serveras och ätit upp allt i ett svep (vilket hon aldrig annars gör) och hon har varit ganska seg på promenader och i träningen.
Igår tränade vi på UBK eftersom de har de bäst upplysta gräsplanerna. Vi körde igenom nästan hela klass I programmet och tränade rutan. Det gick verkligen inte bra! Under klass I programmet kändes hon seg, och släpade efter i fria följet. Det blev visserligen lite bättre efter att jag busat upp henne lite, men det kändes verkligen inte bra. Rutan gick verkligen katastrofalt. Hon hittade inte targeten, hon stannade vid olika koner, hon sprang in från sidan och hon gjorde i stort sett allt som hon inte skulle göra. Suck! Jag fick sänka kriterierna massor för att vi skulle få några lyckade repetitioner. Jag gissar att detta problem har kommit efter den gången då jag råkade skicka henne från fel håll (targeten låg alltså på vänster kant), och jag blev så arg på mig själv för det. Vilket förstås inte gjorde träningen bättre...

Idag tog vi nya tag och gick till gräsplanen vid oss, innan det hade hunnit bli mörkt. Konstigt nog gick allt så mycket bättre idag. Vi började med fritt följ. Där var hon helt klart mycket mer med mig, även om hon kan ännu bättre ibland. Men det var helt klart godkänt att tävla på. Sedan blev det rutan. Idag sprang hon inte fel en enda gång, och hon hade bra fart ut varje gång. Konstigt, men jag är glad att det gick så pass mycket bättre idag. Imorrn ska vi till UBK igen, så vi får se om det spökar med just den platsen kanske...? Till sist körde vi några repetitioner med targetöverföring. Hon stannar 2-3 dm innan punkten där targeten var, och just nu vet jag inte riktigt hur vi ska lösa problemet. Men det kommer lösa sig, inga problem! :-)

När jag kom hem efter träningen såg jag att Tuva hade lämnat några torrfoderkulor i skålen. Kan hon kanske vara på väg att bli min normala Tuva igen? Jag hoppas verkligen det, för jag tycker mycket bättre om henne så!

Mer brukshundklubb

2008-08-28T21:55:00.003+02:00

Vi fortsätter att hänga på brukshundklubben, för nu när det blir mörkt så fort på kvällarna är det bästa stället att träna på. Det är ju perfekt med stora upplysta appellplaner!

Rutan
Vi fortsätter att nöta med target i rutan. Och nu springer hon alltid med en helt okej fart och ganska rakt ut. Jag tycker dessutom att det ser ut som att hon börjar fatta att hon ska stanna mellan konerna, och inte precis bredvid. Jippi! Tyvärr råkade jag klanta till det under dagens träning. Jag la ut targeten (så att inte ens jag kunde se den) och så tränade vi lite annat innan jag skickade henne på rutan. Problemet var att jag var helt säker på att jag skulle skicka henne från ett visst håll, men jag hade inte lagt ut targeten för att skicka från det hållet. Så det blev lite kaos, men jag tror att vi redde ut problemet tills slut. Hoppas bara att jag inte ställde till allt för stort problem för framtiden...

Fritt följ
Igår var hon väldigt het på gröten och gick ofta för långt fram och med lite vimsig position och kontakt. Vi fick därför backa lite i kriterierna och jobba med stabil position och kontakt. Det släppte efter ett tag och i slutet gick hon väldigt fint. Vi fortsatte att jobba vidare på kontakt och position idag och det gick bra. Jag vet ju att vårt fria följ finns någonstans i bakhuvudet på lilla fröken. Det gäller bara att plocka fram det lite då och då.

Inkallning med ställande
Jag provade samma teknik som med backande framför mig, men med en stor tasstarget istället. Än så länge vill jag inte säga något om det fungerar bra, men det gav klart bättre flyt än med backandet. Och igår fick hon till några riktiga "slide stop"!

Apportering
Idag var ingångarna med den stora apporten inte snygga till en början, men efter lite hjälp med target såg de mycket bättre ut. Men hon måste bli mycket säkrare och göra fina ingångar varje gång innan jag vill gå vidare.

Platsliggning
Igår blev det en dold platsliggning där Vendela agerade finfin störning. Hon gick runt omkring Tuva, hon pratade i telefon (samtidigt som hon gick omkring) och hon drog i en av Tuvas favoritleksaker framför Tuvas nos. Och hela tiden låg hon fint och stabilt. Jippi!

Tid: 2 h

Lite för mörkt

2008-08-25T08:03:00.002+02:00

Igår kväll tog jag med mina kära medhjälpare ner till UBK för lite träning innan det blev mörkt. Vi höll dock på ganska länge, så länge att det blev lite för mörkt på slutet...

Rutan
Jag testar en ny taktik nu. Tidigare har jag skickat Tuva från ganska kort avstånd och där det har varit ganska högt gräs, för att hon inte ska se targeten förrän hon är framme vid den. Resultatet av den träningen blev att hon sprang ut till en av de bakre konerna för att sedan vända och springa till targeten, jag tycker dessutom inte att hon fick någon uppfattning om att det faktiskt var en ruta hon sprang till. Så igår provade vi en ny taktik; att skicka henne från lite längre avstånd och att rutan står i kort gräs. Det gick mycket bättre! Hon sprang rakt och snabbt ut och såg ut att leta efter targeten istället för konerna. I slutet hade det tyvärr blivit för mörkt ute och hon såg inte rutan ens, så då fick vi ge upp och gå hem.

Apportering
Ingångar med stora apporten. När jag stod på ca 2 meters avstånd kom hon lika ofta i långsam galopp som i trav. Det gillar jag inte! Därför provade vi att öka avståndet till ca 5 meter, och då kom hon i bra galopp varje gång. Dessutom gjorde hon fina ingångar alla gånger utom en.

Fritt följ
Jag hade ingen speciell plan för vad vi skulle träna på just igår, utan vi körde på och slipade på lite detaljer som jag upptäckte där behövdes repeteras. Mest blev det höger- och vänsterhalter. Enligt mamma och pappa höll hon en jämn och bra position hela tiden, min uppfattning var dock att hon flöt ut lite, både framåt och åt sidan. Frågan är vem man ska lita på...?

Inkallning med ställande
Att ha en medhjälpare som snabbt fyller på godisskålen på det här momentet är guld värt. Träningen gick så mycket lättare igår än tidigare, när jag bara har kastat godbitarna på marken bakom Tuva. Tyvärr har Tuva fått någon idé om att hon först ska sätta sig framför mig och sedan prova att backa. Det har blivit en ganska stabil kedja som jag gör mitt yttersta för att försöka bryta nu!! Igår behövde jag nolla henne alldeles för många gånger. Men min uppfattning var ändå att i mitten av passet slutade hon att sätta sig innan hon backade. Sen tror jag att vi höll på för länge utan någon paus, och att hon då blev trött och föll tillbaka i den gamla vanan.

Tid: ca 1,5 h

Framsteg med rutan

2008-08-20T21:01:00.002+02:00

Idag var det återigen dags för träning med klickergruppen. Idag var vi fyra stycken som kom på träningen, och då gjorde vi så att vi gick ihop två och två och tränade tillsammans. Det passade Tuva som handen i handsken. Först fick hon jobba intensivt i några minuter (max 5 min) och sedan ligga och titta på ungefär lika länge. Och oj vad träningen gick bättre då! Kan hon ha blivit lite avundsjuk när hon såg mig leka med Margaretas hund kanske...?!

Platsliggning
Vi började med en platsliggning alla fyra tillsammans. Tuva låg mellan två hundar och jag gömde mig bakom ett par buskar. Idag stod stretch av tid på schemat och jag var därför borta i 1 min först och sedan 1 ½ min. Båda gångerna låg hon platt som en pannkaka och visade inga tendenser till att resa sig eller lyfta på huvudet (enligt vad jag kunde skymta mellan bladen och vad mina träningskompisar berättade), trots att det kom en pumi med matte gående framför henne och att de andra blev klara och gick iväg med sina hundar innan jag kom fram andra gången.

Apportering
Vi fortsatte jobba med ingångar, och idag nästan bara med den stora apporten. En gång satte hon sig inte och en gång satte hon sig lite snett utåt, men alla andra gånger var väldigt bra!

Rutan
Vi hade ställt upp två rutor och varierade mellan dessa under ett och samma pass. Tuva har fortfarande en stor tendens till att först sikta på den bakre vänstra konan för att sedan ändra kurs och trampa på targeten när hon får syn på den. Vi provade att ta bort targeten en gång och då sprang hon ut jättebra och ställde sig mitt emellan konerna. Men då hade targeten legat på platsen som hon stannade på under repetitionen innan.

Inkallning
Jag har börjat att använda backandet i inkallningsträningen nu. Hon förstår ganska bra att hon ska backa tills jag klickar, därefter kastar jag en godis som hon letar upp, äter, kommer tillbaka till mig och backar igen. Tyvärr provar hon ofta att sätta sig innan hon börjar backa. Jag väljer då att nolla henne eftersom jag absolut inte vill ha en kedja med ett sättande i!

Fjärrdirigering
Vi har jobbat med frivilliga skiften sitt-ligg och ligg-sitt inomhus, och hon utför dem superfint! Än så länge sitter jag ner precis framför henne.

Tid: 2 h

Träning med klickergruppen

2008-08-13T21:10:00.003+02:00

Idag var första träningen med klickergruppen efter sommaruppehållet. Vi var tre ekipage på UBKs planer och la upp träningen så att en hund tränades under fem minuter medan de andra två tittade på och kommenterade. Det är nyttigt att se och lära när andra tränar och att få kommentarer om sådant man själv kanske inte är medveten om i sin egen träning. Det är dock inte lika effektiv träning på kort sikt.

Rutan
Det går framåt, dock inte så fort. Vi kämpar fortfarande på med korta avstånd och en target. På slutet provade jag att ta bort targeten, bara för att se om hon har fattat det här att springa ut mellan konerna eller om hon skulle dra till någon kona. Till min glädje (och förvåning, faktiskt) sprang hon spikrakt ut!! Att hon stannade för tidigt (mellan mitten och främre konparet) gör inte så mycket för stunden, jag är bara så glad att hon sprang rakt ut!!

Apportering
Vi tränade ingångar med både den stora och lilla träapporten och båda två gick strålande! Först tyckte Tuva att den stora var väldigt tung men efter några misslyckade repetitioner gjorde hon väldigt fina ingångar! Tyvärr såg jag en del tugg på den lilla apporten...!

Fritt följ
Det blev ingen planerad träning, men vi utnyttjade träningssällskapet som "tävlingsledare/domare" och gick fram och tillbaka vid dem några gånger, och Tuva hade väldigt bra fokus på mig hela tiden.

Sitt i grupp
När de andra gjorde en platsliggning tränade jag avstånd på sitt i grupp. Jag stegade inte så noggrant men gick gradvis längre och längre ifrån henne. Som längst blev det ca 30 m, och hon höll bra fokus hela tiden.

Backande och targetöverföring
Vi fortsätter att träna backande till en filt/pläd inomhus, och idag gjorde vi stora framsteg i avstånd. Nu backar hon ganska säkert på ca 2,5 m avstånd. Imorgon hoppas jag att vi kan utöka det till 3 m och sedan träna utomhus.
På våra promenader försöker jag lägga in åtminstone ett pass med targetöverföring. Det blir oftast vid någon sten/pinne eller liknande, och det går bra. Ungefär vart fjärde skick blir utan target och hon hittar rätt "punkt" bra.

Tid: ca 2,5 h

Någorlunda vardag

2008-08-11T22:19:00.002+02:00

Idag kom vi tillbaka till Uppsala, och har såklart redan varit nere på brukshundklubben för lite träning. Eftersom Tuva löper höll vi oss lite avsides för att inte sprida löpdofter över alla planerna (det uppskattas inte av förarna med hanhundar...)

Platsliggning
Jag gömde mig bakom några buskar och hon fick ligga tre repetitioner. Första var bara 10 sekunder, mest för att kolla att hon inte tyckte det var konstigt att jag försvann bakom några buskar, andra var 30 sekunder och sista var 1 min. Hon låg jättebra och utan några tendenser att resa sig för att se efter vart jag tagit vägen hela tiden. Under andra repetitionen blåste en av mina targets av bordet bakom Tuva och då ryckte hon till och vred lite på huvudet, men inga tendenser till att resa sig. Mycket bra!

Sitt i grupp
Det ingår ju inte i klass II men jag vill ändå träna lika mycket på att ligga kvar som att sitta kvar, så att det inte ställer till problem för oss i de högre klasserna. Idag tränade vi på störningar i form av mamma och pappa som gick och pratade bakom Tuva. Vissa stunder ville hon gärna vrida på huvudet och se vart de var på väg, men hon bärgade sig och höll fokus på mig. Duktig tjej!

Apportering
Vi fortsatte med ingångar från medhjälpare, idag med den lilla träapporten. Nu hade jag ingen target som hjälp (det var omedvetet, jag hade ju tänkt köra några pass till med target) men hon gjorde väldigt fina ingångar ändå. Och inga tendenser till tugg heller!

Rutan
Vi fortsätter traggla på korta avstånd. Idag hade vi dessutom ställt upp två olika rutor som vi kunde variera mellan, och det var inget problem. Däremot är hon fortfarande inte säker på att springa ut till mitt emellan de bakre konerna om hon inte ser targeten innan jag släpper iväg henne. Jag tycker det blev bättre under passets gång och jag tror att vi bara måste fortsätta att jobba med detta moment ofta!

Inkallning med ställande
På BK jobbade vi med targetvarianten och då hade hon bra fart och helt okej stopp från medhjälparen som var ca 7 m bort. Det är dock fortfarande inte tillräckligt bestämda stopp.
I sommarstugan har vi fortsatt att jobba med backanden till pläden. Vi har inte utökat avstånden särskilt men däremot har hon fått en mycket större förståelse för att hon måste backa så mycket att alla tassarna är på pläden.

Hopp över hinder
Hon har inga problem alls med att förstå att hon ska hoppa över hindret från mig och springa och ställa sig på targeten. Nu ska vi bara köra mycket targetöverföring i annan träning, och sedan börja med det i det här momentet också.

Vi har även shejpat en del tricks och tränat på ännu ett moment i klass III; sättande under gång. Alltsammans har gått toppen!

Tid: 1,5 h

Ett löp som förstör planer

2008-08-09T22:35:00.002+02:00

Idag började Tuva löpa. Det kom inte helt oväntat då vi har kunnat se tecken på att det var på gång. På sätt och vis var det väldigt bra att det kom nu (medan jag fortfarande har lov och kan vara hemma med henne så hon slipper gå på dagis) men det förstör onekligen lite av mina tävlingsplaner. Nu blir det inga tävlingar under augusti utan vi satsar för fullt under september och även lite under oktober. Nu får vi bara hoppas att hon inte får några attitydsförändringar eller blir skendräktig, det gör ju allt så mycket jobbigare!
Dagens träning har sett ut såhär:

Inkallning med ställande
Vi har fortsatt att jobba med backandena. För att få ett ännu mer självsäkert och bestämt backande ska jag nu prova en ny teknik, nämligen att lära henne att backa till en filt/pläd eller liknande och där t.ex. lägga sig. Jag tror att det kommer att bli tydligare för henne hur långt hon ska backa, och vi kommer då att kunna öka kriterierna snabbare. Idag har vi mest jobbat med att hon ska backa så långt att alla tassarna är på filten. Hon stannar gärna precis innan framtassarna är på filten. Jag kan redan konstatera att den här metoden hjälper henne mycket att backa rakt bakåt, och det är jättebra!

Rutan
Vi har kört några korta träningspass under dagen med blandade resultat. Hon springer i stort sett alltid rakt ut till targeten när hon har varit med och sett när jag lagt ut den. En gång provade jag att lägga ut targeten medan hon inte såg på, och då sprang hon till en av konerna innan hon såg targeten och sprang dit istället. Där har vi mer att träna på!

Apportering
Under kvällen tränade vi ingångar med andra apporter än de i trä som används vid tävling. Idag hade vi en i plast med en diameter på ca 1,5 cm och en i tyg med en diameter på ca 4 cm. Hon gjorde fina ingångar med båda två, men jag har fortfarande mitt pekfinger som target för att hjälpa henne. Innan hon har fått till fina ingångar varje gång med targethjälp vill jag inte ta bort targeten. Vi måste nöta in ingångarna.

Tid: 1 h

Träning i regn och rusk

2008-08-07T22:41:00.002+02:00

Idag har det regnat nästan hela dagen, och det har vi utnyttjat och varit ute och tränat några moment ur klass I och några ur klass II.

Rutan
Hon springer mycket mer sällan till någon av konerna, men om det är för att hon kan se targeten innan jag släpper iväg henne eller om hon faktiskt har förstått att hon ska springa mellan konerna låter jag vara osagt. Rutan känns i alla fall som ett moment som hon tycker är kulm och just nu är det bland det viktigaste.

Inkallning med ställande
Vi jobbar vidare med backandet, och hon utför det både med mer självförstående, längre och lite rakare för varje träningspass. Det känns jättebra! Idag jobbade vi dessutom lite med targetvarianten. Hon hade väldigt bra fart ända fram till targeten, och stannade snabbt utan en massa extrasteg. En kombination av dessa två metoder tror jag kommer ge bra resultat!

Fjärrdirigering
Vi jobbade med skiftet stå-sitt på en kloss inomhus. Klossen var lite för stor (knappt 30 x 30 cm) så hon kunde gå runt ganska mycket med baktassarna på den, men hon satte sig ändå med mycket bättre teknik än tidigare. Med en lite mindre kloss tror jag att detta kommer bli ännu bättre och gå ännu snabbare! Vi körde även lite ligg-ståskiften, men jag tycker att hon har en bättre teknik när vi tränar utan klossen, så vi kommer nog inte träna just de skiftena så mycket på klossen.

Apportering
Vi började med att träna att ta apporten från marken och det gick ganska bra. Hon har en liten tendens att vilja lägga apporten till rätta i munnen men när hon ska lyfta apporten i fart tror jag inte att det kommer att märkas, så om hon inte gör det mer än hon gör nu låter jag det vara. Vi tränade även ingångar med den lilla apporten. Där upptäckte jag tugg ett antal gånger, men det blev bättre mot slutet. Det blev även ingångarna. Till en början blev de väldigt sneda och så gjorde hon själva ingångarna fel, men i slutet såg det ganska bra ut. Här gäller det nog bara att komma ihåg att träna regelbundet, och hela tiden passa för tuggande!

Tuva fick även ligga en platsliggning i 3 min samt sitta några "sitt i grupp" i 15 sekunder och det gick bra, trots regnet.

U-SM

2008-08-05T22:39:00.003+02:00

På senaste tiden har det blivit på tok för lite träning till klass II. Dels har jag jobbat i Uppsala medan Tuva har varit på sommarstället i Dalarna med resten av familjen och dels så har vi tränat på ettans moment inför U-SM som var i helgen.
Vi vann U-SM med 184 poäng på lördagen och 188,5 poäng på söndagen, så nu känns det verkligen som att det är dags att tävla klass I officiellt, så att jag helt kan koncentrera mig på momenten i klass II. För om jag ska vara ärlig så har jag haft väldigt svårt att komma ihåg att träna på momenten i klass II, när jag vet att det är klass I vi måste tävla först. Men nu har jag tittat ut några klass I-tävlingar jag vill åka på, och sen är det full fart mot första priset i klass II!

Idag har vi dock tagit oss tid att träna lite moment i tvåan (eller förberedande träning för det som ska bli moment i klass II).

Rutan
Jag satte upp rutan i tävlingsstorleken 3 x 3 m och la en target mellan de bakersta konerna. Jag provade att låta Tuva springa till rutan från två olika håll. Det första hållet gick väldigt bra och hon sprang rakt mot targeten i stort sett alla gånger. Från den andra vinkeln var hon mer osäker (kan det ha att göra med att hon inte såg musmattan förrän hon kom in i rutan kanske?) och sprang först mot en av konerna, men ändrade riktning när hon fick syn på targeten. Jag tror att lösningen på problemet är att köra många skick från korta avstånd, så att vi får många repetitioner utan att det krävs en allt för stor fysisk prestation av Tuva. Idag hade hon ett väldigt bra driv ut till rutan vilket känns jätteroligt!

Fritt följ
Vi tränade lite på vändningar på stället. Jag tror inte att det ingår i klass II (jag måste kolla upp reglerna mer noggrant!) men det är garanterat med i elitklassen, så jag tänkte att det var lika bra att träna på det på en gång. Hon gjorde superfina vändningar både åt höger, vänster och helt om.

Inkallning med ställande
Det här momentet har vi mycket jobb kvar med. I dag tog jag dock mig i kragen och bestämde mig för att ta tag i backandet. Jag vill ha ett säkrare och mer bestämt backande, där Tuva backar minst två meter med bra självförtroende. Idag kom vi så långt att hon backade en halv meter med bra självförtroende några gånger. Det är långt ifrån ett färdigt moment, men det är en bra början. Och har man en bra grund att stå på tror jag att man får ett otroligt mycket säkrare moment! Om vi bara får till backandet som jag vill ha det tror jag dessutom att det kommer att gå ganska fort att få till resten av momentet.

Tid: 1 h

Lydnadsträning på UBK

2008-07-05T13:12:00.002+02:00

I torsdags var jag nere på Uppsala BK med Annica och Ester, för att träna på det vi lärde oss hos Maria.

Fritt följ
Vi jobbade lite med att gå längre sträckor utan belöning, och det gick sådär. Vissa gånger gick hon klockrent, och vissa gånger kändes hon lite okoncentrerad. Vi jobbade också en hel del med raka halter. Hon har en tendens att hamna för långt fram i halten, speciellt om jag går marsch i ett relativt högt tempo. Det blev bättre under passet, men vi behöver ändå jobba mer med det!

Rutan
Samma upplägg, avstånd och svårighetsgrad som igår och hon sprang fortfarande lite vingligt. Fler repetitioner behövs!

Apportering
Fokus på ingångar med stora apporten. Hon höll ett bra grepp om apporten, men satte sig snett några gånger. Vi avslutade dock med en superfin ingång!

Platsliggning
U-SM i Göteborg närmar sig och där ska vi tävla i klass I, alltså tränade vi klass I-platsen. Fokus låg på störningar och Annica kallade in Ester, som låg ca 3-4 meter ifrån Tuva, medan jag befann mig 5, 10 eller 20 meter ifrån Tuva. Hon låg jättefint hela tiden, utom en gång då Annica skulle lägga ner Ester bredvid Tuva. Men (peppar peppar) Tuva känns stabil på platsliggningen nu :-)

Jag provade även att köra Hopp över hinder samt Inkallning enligt klass I, och det var inga problem.

Träning för Maria

2008-07-05T12:34:00.004+02:00

I tisdags var jag, mamma och Tuva i Knivsta för lite träning för Canisinstruktören Maria. Som alltid efter en timme med henne har jag massor med ny inspiration och träningsmotivation!

Fjärrdirigering
Mitt problem har varit att jag tycker att Tuva flyttar fram baktassarna lite i skiftet stå-sitt. Vi visade upp hur det såg ut för Maria, och hon tipsade om att jag ska använda mig av en kloss för att verkligen få Tuva att förstå att bakdelen måste vara stilla. Sedan ska klossen förstås bantas ner till den inte existerar. Jättebra tips, som jag tror kommer fungera jättebra för oss! Jag har ju använt mig av kloss vid inlärningen av utgångsposition, så Tuva kommer förhoppningsvis att känna igen träningsmetoden.

Inkallning med ställande
Problemet här var att jag tyckte att Tuva stannade för mesigt, med för mycket tyngd på frambenen. För att förbättra momentet tyckte Maria att jag ska använda klickern och klicka precis när hon stannar, och ev. använda doggie-zen efteråt. Just nu har jag bara kört med doggie-zen. Dessutom kan vi, om vi vill, träna "backa under baklängesmarsch" och på så sätt få fram ett ordentligt stopp. Det bästa är om vi jobbar parallellt med dessa två varianterna.

Rutan
På det här momentet visste jag inte alls hur jag skulle lägga upp träningen, så här började vi jobba från grunden. Tanken är att jag gör en fullstor ruta (3 x 3 m) på en gång och lägger ut en tasstarget mellan det bakersta konparet. Sedan varierar jag rutans plats och från vilket håll jag skickar henne ifrån väldigt mycket, för att till sist banta bort targeten och lägga på kommandot.
När vi tränade momentet under lektionen hade Tuva en tendens att springa lite vingligt. Jag måste komma ihåg att köra många repetitioner på kort avstånd, så att hon blir säker på att hitta mitten, och inte någon av konerna!

Ställande under gång
Jag har haft problem med att Tuva inte verkar skilja på "sitt" och "stopp" så nu ska jag byta kommando på ställandet, och samtidigt träna om momentet så att vi får ett ännu bättre stopp. Egentligen behöver jag inte ändra träningsupplägget, utan bara träna mer och öka svårigheterna gradvis. Jag ska bildligt talat "banka in" kommandona och vad de betyder i huvudet på Tuva.

Tid: 1 h 15 min

Lite ensidigt

2008-06-29T11:52:00.003+02:00

Igår gick jag, mamma och Tuva ner till fotbollsplanen där vi bor, och körde några av de moment vi körde i onsdags på UBK. Lite ensidigt kanske, men välbehövligt!

Fritt följ
Vi fortsätter att sträcka tiden mellan varje belöning. Det finns inte så mycket att skriva om träningen. Jag tycker det är ganska svårt att vet hur långt jag ska gå innan jag ska belöna för att vi hela tiden ska gå liiite längre än repetitionen innan. Men Tuva jobbade på kanonbra hela tiden!

Apportering
Igår introducerade vi den stora apporten i ingångsträningen. Första reptitionen fick hon dock göra med den lilla. Då gjorde hon en fin ingång (tyvärr såg jag lite tugg på apporten) men spottade ut apporten innan jag klickade! Konsekvens: apporten försvann bakom min rygg och jag och mamma blev tysta och tråkiga i ca 100 sekunder. Det måste ha gett någonting, för efter den lilla time-outen jobbade hon super och alla ingångarna var jättebra, även de med stora apporten.

Inkallning med ställande
För att vi hela tiden skulle ha explosiv fart körde vi inte så många repetitioner. Den här gången gick det bättre och hon tvärstannade bra alla gånger. Jippi!

Platsliggning med dold förare
Hon fick ligga upp till 1 min och låg superbra och lugnt hela tiden, trots att det flög upp en fågel en bit framför henne.

Tid: 45 min

Fint däremellan

2008-06-25T21:54:00.004+02:00

Efter några dagars mental vila har vi varit och tränat igen, denna gång med mamma på Uppsala BK.

Fritt följ
Idag hade hon riktigt fin kontakt, under ganska långa sträckor. Vi gick ca 20 meter och körde lite svängar, halter och språngmarsch, och allt klaffade väldigt fint. Nu måste jag bara komma ihåg att fortsätta sträcka tiden i fritt följ i samma takt, och inte dra iväg i ett helt klass I-program utan belöning!

Platsliggning
Dold förare i upp till 45 sekunder, utan minsta problem. Jag har nog allt mitt grundjobb med "vanliga" platsliggningen att tacka att hon känns så stabil nu. Men vi har många steg kvar innan det är tävlingsbart, men vi är på väg. Och det härm momentet känns så bra!

Apportering
Ingångarna var mycket bättre idag, men en gång var jag tvungen att nolla henne för lite tugg. Snart måste vi träna med den stora apporten också, så hon vänjer sig att göra snygga ingångar oavsett vad hon har i munnen.

Inkallning med ställande
Vi har gått tillbaka till att träna med en tasstarget. Hon stannar ganska bra på den, och står säkert utan att förflytta tassarna. Det jag saknar är "slide-stoppen", men vi ska till Maria på tisdag så jag får prata med henne då.

Sättande och ställande under gång
Jag körde under baklängesmarsch idag, och dessa moment är himla kluriga. Idag gjorde hon många fina repetitioner, men ibland är det som att hon får en blackout och gör fel på fel på fel... Och jag vet inte vad jag ska göra. Det är väldigt frustrerande! Vi ska diskutera det med Maria också.

Det som gjorde att jag ändå tycker att det här passet kändes så bra är att hon höll en så himla fin kontakt mellan momenten vi tränade. Inget flamsande och jag behövde inte kalla på henne när det var dags för jobb.
Idag var jag ganska bra på att komma ihåg att belöna med boll, och det är verkligen en bra belöning att jaga henne när hon har bollen. Så länge som jag orkar hålla hennes tempo vill säga...

Träning med klickergruppen

2008-06-19T15:09:00.002+02:00

Vi är några stycken i Uppsala som alla tränar tävlingsinriktad lydnad med klickerträning och vi brukar ses varje torsdag (under sommaren blir det dock lite olika dagar) för att träna tillsammans. Det är perfekt med både störning (andra som klickar, andra hundar m.m.) och att man kan diskutera problem med de som tänker likadant i hundträningen. Igår träffades vi nere på Uppsala Brukshundklubbs planer.

Platsliggning
Jag körde platsliggning med dold förare. Eftersom UBK ligger mitt i ett hav av åkrar finns det vissa begränsningar med var man kan gömma sig som förare, bara fantasin sätter dock stopp för det. Först provade jag att hoppa ner i ett dike, men då blev Tuva förvånad och lyfte på huvudet (tror jag det, hon är ju inte van att matte försvinner ner i marken) så då gjorde vi om och jag kröp ihop bakom ett brukshinder istället. Att jag försvinner bakom något har vi ju tränat på förut så det var inga problem och hon låg fint i upp till 30 sek, fastän de andra tränade runt omkring oss.

Apportering
Vendela hjälpte oss med att träna ingångarna, fortfarande med den lilla apporten. Jag är ganska kinkig och tycker att hennes ingångar ibland är lite för stora, alltså själva "svängen" är för stor. Enligt Vendela var dock de allra flesta väldigt bra, men bra är inte bra nog, det ska vara perfekt ;-) Vi avslutade med en väldigt fin ingång så det kändes bra.

Fritt följ
Här tragglade vi att hålla fokus under hyfsat långa raksträckor och vänstersvängar. Raksträckorna var helt okej men i vänstersvängarna har hon en tendens att hamna för långt fram. Vi jobbade på att jag flyttar mig lite framåt i själva vändningen medan Tuva flyttar lite bakåt, och lite bättre blev det även om vi nog måste traggla många fler gånger innan det sitter ordentligt.

Hopp över hinder
Fortsatt baklängeskedjning av uthoppet + sättandet i klass II. Idag gjorde hon allt kanonbra! Dessutom hade jag belöningen hos mig och på fri-kommandot hoppade hon tillbaka över hindret, vilket är sista delen av momentet. Vi närmar oss målet nu :-)

Sättande och ställande under gång
Det gick väldigt dåligt och hon lyssnade inte alls på mina kommandon. Det blir ofta såhär när vi inte tränar kommandon varje dag, och det är väldigt frustrerande för mig! Detta ska jag ta upp med coach Maria!!

Lite passivitetsträning blev det också. Där låg hon ner, men sådär lugn och avslappnad var hon inte direkt...
Godiset jag gjorde igår uppskattades. Det var ju en klar attitydsförbättring idag, men jag tror att det berodde lite på att vi tränade på kvällen, inte bara på godiset. Hon går alltid så mycket bättre på kvällen...

Tid: 1 h

Hopp och skutt

2008-06-17T21:11:00.003+02:00

I takt med att jag kommer längre och längre in i Lydnadsträning i teori och praktik får jag fler och fler tankeställare om min träning, vilket är jättenyttigt och (förhoppningsvis) förbättrar både mig som hundtränare och våra resultat

Hopp över hinder
Det var länge sedan vi tränade specifikt inför hoppet i klass II, men idag baklängeskedjade jag ihop uthoppet och sättandet på kommando. Hon sprang vid sidan av hindret första gången men annars gjorde hon det superbt. Sättandet kan dock vara lite snabbare tycker jag.

Inkallning med ställande
Min tidigare plan för inkallningen har varit att träna in den m.h.a. av en tasstarget. Men den metoden kräver en medhjälpare, och därför valde jag idag att testa en ny metod. Eller, påbörja den nya metoden passar bättre att säga.
Tanken är att jag ska klicka för ett frivilligt stopp, som gärna får innehålla ett eller två steg backande, för att få ett stopp med riktigt mycket bakåttänk. Idag kom vi så långt att jag fick fram frivilligt backande 1-2 steg (vi måste träna mer på grundfärdigheten backande!), som jag sedan kunde vidareutveckla till att kasta en godbit bakom henne som hon fick springa och ta för att sedan komma mot mig igen, stanna och backa några/något steg. Det är en bra början, men vi måste jobba mer på backandet!

Under hela passet idag kändes Tuva lite loj och inte lika träningssugen som hon brukar. Det kan dels ha att göra med att vi tränade på Brukshundklubben och att det var relativt mycket störning där. Men den största orsaken till varför hon inte var "på G" idag var för att jag hade för dålig förstärkningskvalité. Det åtgärdade jag genom att ställa mig i köket några timmar på eftermiddagen och göra hemgjort kycklinggodis. Förhoppningsvis blir resultatet bättre imorgon :-)

Tid: 1 h

Kontakt kontakt kontakt

2008-06-16T22:18:00.006+02:00

Finns det ingen frivillig kontakt mellan förare och hund finns det ingen bra lydnad. Träningen idag har alltså ägnats åt förbättring av vår kontakt, i fria följet och utgångspositionen.

Fritt följ och utgångsposition
För några dagar sedan kom boken Lydnadsträning i teori och praktik som jag hade beställt. Jag har nu läst lite mer än 150 sidor (av ca 650) och även om det mesta är grunder så har jag fått flera bra tankesställare. En av dem är t.ex. att jag har gått alldeles för fort framåt när jag sänkte belöningsfrekvensen i vårt fria följ. Resultatet blev då att jag jobbade med utsläckning istället för "effektiv stretching av tid", ju mer jag tränade desto sämre fritt följ skulle vi ha.
Idag har jag då gått tillbaka till en ökad belöningsfrekvens och genast fick vi ett mycket bättre fritt följ, som jag faktiskt vågar påstå var riktigt snyggt.
Samma sak gällde för utgångspositionen. Men där måste jag nog jobba ett till pass (eller två...) med att få riktigt snygga ingångar. Jag har dessutom börjat lägga på kommandot "fot".

Platsliggning
Vi körde även en platsliggning med synlig förare, för att hon skulle få träna på lite längre tider och när jag stod en bit bort. Idag blev det 2 ½ min när jag var ca 25 m bort, och det var inga problem.

Fjärrdirigering
Vi fortsätter att nöta stå-ligg och stå-sitt rörelserna. Idag kändes stå-ligg såpass bra att jag introducerade ligg-stå lite smått, som en fortsättning på stå-ligg, och det gick finemang. Stå-sitt kändes dock inte alls lika bra. Där skulle jag behöva lite tips från coach Maria!

Tid: 1 h

Träningsbilder

2008-06-15T15:00:00.009+02:00

Utgångsposition (fast föraren ska egentligen inte titta så mycket på hunden...)

Fritt följ

Läggande under gång

Ställande under gång

Många vattenpauser är viktigt när man "värmetränar"!

Lek med matte är en bra belöning för Tuva

Att tåla värme

2008-06-15T14:32:00.002+02:00

Att tåla värme är viktigt som lydnadshund. Som förare utan en varm päls tycker många att det är behagligare att tävla en fin sommardag än en kall februarimorgon med snöstorm. Det finns dock många hundar som inte håller med sina förare. Därför är det viktigt, tror jag, att vara ute och mycket när det är varmt för att göra hunden "värmetålig". Det gäller alltså att passa på att lägga träningspassen mitt på dagen, även om det inte alltid passar förarens schema som bäst.
Idag har det, till skillnad mot igår, varit strålande sol och ganska varmt så jag har varit ute och "värmetränat" Tuva genom vanlig lydnadsträning. Även idag följde mamma med ut som medhjälpare.

Fritt följ
Idag försökte jag att belöna efter olika lång tid hela tiden, för att få Tuva att vara mer uppmärksam på mig hela tiden, inte bara när hon tror att det kan komma belöning. Jag tycker att det gav stor skillnad, kanske berodde det inte bara på att belöningarna kom lite när som utan också att de kom oftare än vanligt. På senaste tiden har jag tränat mycket på uthållighetsträning, alltså att hon får gå långa sträckor för varje belöning. Det såg i vilket fall väldigt bra ut idag.

Apportering
Vi fortsatte med ingångar m.h.a. en medhjälpare (mamma) precis som igår. Idag gjorde hon väldigt fina ingångar men hade lite dålig fart och saktade gärna av till trav några meter framför mig. Fartproblemet löste vi genom att jag sprang iväg och "hetsade" henne lite, precis innan mamma presenterade apporten framför henne. Då blev det väldigt fina igångar!
Tuggandet var jag väldigt uppmärksam på idag. Första repetitionen kunde jag ana lite småtugg men inte sedan, men jag hade känslan av att hon höll lite löst i apporten hela tiden. Så jag testade det genom att springa några steg bakåt precis innan hon skulle göra en ingång och drog samtidigt i apporten. Första gången tappade hon apporten (hon höll alltså för löst i den, som jag misstänkte) men sedan måste denna övning påmint henne om att man faktiskt måste hålla hårt i apportbockar för efter att hon tappat och blivit av med approrten höll hon hårt och bra.

Platsliggning och sitt i grupp
Platsliggning och Sitt i grupp är ungefär samma sak, enda skillnaden är att i Sitt i grupp ska hunden sitta upp istället för att ligga, och momentet finns bara med i klass III och elitklass. Många hundägare tränar bara på platsliggning (eftersom det finns med i alla klasser) och när man sedan kommer upp i de högre klasserna får man väldiga problem med att hunden lägger sig ner. Den kopplar alltså momentet "att vara tillsammans med andra hundar och matte/husse försvinner iväg" med att ligga ner.
Men, jag planerar inför framtiden och tränar båda dessa gruppmoment parallellt, även om vi har kommit längre med platsliggningen.
Upplägget för platsliggningen såg ut precis som igår, och idag låg hon fint när jag gömde mig i upp till 30 sek.
Sitt i grupp tränade vi så att jag lämnade henne sittandes, utan kommando, och backade så att jag hela tiden såg henne (nos mot näsa). Jag kunde gå ca 20 meter ifrån henne och hon höll bra fokus på mig i stort sett hela tiden. En gång la hon sig ner (jag tror hon bara var lat) men vi gjorde om och det gick bra under flera repetitioner efter det också.

Fjärrdirigering
Inomhus har vi jobbat några korta pass med skiftet stå-sitt som fortfarande går bättre och bättre. Vi får mindre felprocent hela tiden. :-)

Tid: 30 min

Blött!

2008-06-14T22:07:00.003+02:00

Regnet som kom in igår när vi tränade har fortsatt falla idag. Det har alltså varit ganska blött och kladdigt ute, vilket såklart kan utnyttjas i träningen!

Fjärrdirigering
Idag har vi endast jobbat med skiftet stå-sitt. Det känns som det svåraste just nu, eftersom Tuva flyttar sina fötter snabbare än snabbast när hon trippar omkring. Jag provade tidigare att lägga en pinne mellan hennes fram- och baktassar för att se om det hjälpte henne att flytta tyngden bakåt. Jag tror dock att det mest försvårade uppgiften för henne (hon trippade omkring ännu mer) så jag har nu lagt den planen på hyllan och jobbar med frishejping. Fortfarande gäller kriteriet "baktassarna helt stilla" och vi jobbar med att nöta in rätt rörelse i musklerna. Sakta men säkert anar jag en förbättring!

Platsliggning
Det här momentet kan lätt bli tjafs om på tävling om man inte har tränat på blött/kladdigt underlag innan. För hur kul är det egentligen för hunden att bli "tvingad" att ligga helt stilla i flera minuter på kallt och blött gräs? Då gäller det att ha en riktigt bra belöning!
Jag har börjat introducera "dold förare" lite smått och idag låg hon jättebra när jag gömde mig i upp till 15 sekunder. Mamma stod bakom Tuva (så att Tuva inte såg henne) och kollade så att hon inte rörde sig, och bortsett från en gång (då jag råkat tappa massor med godis precis framför henne) så låg hon helt perfekt.

Sättande, ställande och läggande under gång
I klass II är bara läggande under gång med, men eftersom alla tre varianterna finns med i de högre klasserna försöker jag att träna ungefär lika mycket på alla tre, av samma anledning som jag beskrev i förra inlägget under fjärrdirigeringen. Idag fungerade läggande och sättande helt utan problem, medan jag fick plocka isär ställandet och göra det enklare innan det fungerade bra. Själva stoppet fanns det dock inget att klaga på; det var snabbt, med bakåttänk och hon flyttade inte en enda tass. Värre var det dock med signalkontrollen.

Apportering
Enligt mig finns det en sak som gör det mycket svårare att träna momenten i klass II jämfört med klass I, nämligen att man behöver en medhjälpare i det flesta momenten. Idag följde mamma med ut så vi äntligen kunde träna ingångar med apportbock, den avslutande delen i apporteringen.
Vi tränade med den lilla apportbocken (jag har en stor också) och till en början gick det ganska dåligt. Jag såg en tendens till tugg på apporten, men framförallt så gjorde hon alldeles för stora ingångar. Vi löste problemet med ingångarna genom att minska avståndet mellan mig och Tuva samt att jag använde mitt pekfinger som nostarget vid min vänstra sida. Då gick det finemang, och vi ska fortsätta på samma nivå under några träningspass framöver för att även här nöta in rörelsen i musklerna. Vi måste också träna med den stora apporten innan vi kan gå vidare med träningen. Angående tuggandet gjorde jag inget åt det idag, men det absolut något som jag ska vara extra uppmärksam på framöver!

Tid: 45 min

Träning i ruskväder

2008-06-13T17:03:00.004+02:00

Idag är det fredagen den 13:e, otursdagen. Och ja, lite otur har vi allt haft!

Fjärrdirigering
Vi började dagen med några korta pass shejping stå-sitt och stå-ligg. I lydnadsklass II är inte "stå" med i fjärrdirigeringen alls, men eftersom jag siktar högre än klass II kommer jag att bli tvungen att lära henne "stå" i vilket fall. Därför planerar jag för framtiden när jag tänker att Tuva ska vara lika bra på alla skiften, så slipper jag få problemet att hon "favoriserar" något skifte. Dagens träning var väldigt grundläggande. Vi jobbade utan kommandon och kriterierna för båda skiftena var att baktassarna skulle vara helt stilla. För att få Tuva att "tänka bakåt" började vi passen med att träna på att buga eller sitta vackert, beroende på om vi skulle träna stå-ligg eller stå-sitt. Dessa övningar är inte bara bra för att de hjälper Tuva att "tänka bakåt", de tränar även hennes balans och kommer vara till nytta för signalkänsligheten när jag har satt kommandon på dem.
Några missar under passet fick vi, men hon blir bättre och bättre!

På eftermiddagen tränade vi på Uppsala Hundvänner tillsammans med min kompis Annica och hennes hund Ester.

Fritt följ
Vi tränade ganska korta sträckor, ca 10 m, med kriteriet att hon skulle hålla 100% fokus på mig. Det gick bra och hon höll en väldigt jämn och fin position under raksträckorna. Vid vänsterhalterna missade hon dock några gånger och hamnade snett eller för långt fram. Men kriteriet var ändå väl uppfyllt, hon höll bra fokus på mig trots att Annica tränade Ester bara några meter ifrån oss.

Hopp över hinder
Tuva har haft en tendens att vilja smita vid sidan av hindret om jag har satt henne för långt ifrån det och det tog vi tag i idag. Annica stod på ena sidan av hindret och jag stod mitt emot henne. Sedan lät vi Tuva hoppa fram och tillbaka mellan oss. Det var inga problem så vi gjorde övningen lite svårare genom att förflytta oss i sidled, så att Tuvas närmaste väg till den andra personen inte var över hindret. Några missar hade vi, men för det allra mesta löste hon uppgiften bra och hade hela tiden bra fart och attityd!

Rutan (vardagsord för "sändande med ställande")
Min plan är att lära henne hitta vägen mellan två koner. Jag vill att hon ska vara riktigt säker på den här delen av momentet för att slippa nerdrag på tävling för att hon går in från sidan.
Jag och Annica jobbade på samma sätt som med hopp över hinder; vi stod mitt emot varandra och mellan oss hade vi två koner med ca 1,5 m mellanrum. Vi lät sedan Tuva springa mellan oss, och försvårade övningen genom att flytta oss i sidled. Jag märkte att springa mellan två koner är mer defust än att hoppa över ett hinder för Tuva. Hon missade några gånger här också men behöll sin glada attityd och sin superfart! Om vi ökar lite i taget nu så blir det nog inga problem, och vi behöver inte tappa fart och attityd.

Min plan var att träna inkallning med ställande m.h.a. Annica som medhjälpare och en tasstarget. Tyvärr så kom det in ett riktigt ruskväder med hagel och spöregn precis när vi skulle dra igång den träningen. Så vi fick skynda oss hem istället.

Tid: ca 1 h

Boopies Lockiga Guldkremla

2008-06-13T14:13:00.002+02:00

Tuva är en tik av rasen Lagotto Romagnolo, som är registrerad i Svenska Kenneklubben med namnet Boopies Lockiga Guldkremla och det är tillsammans med henne som jag ska genomföra mitt projektarbete. Hon är född på en liten kennel utanför Falun den 29 mars 2006. Enligt registreringsbeviset är hon orange, men jag tycker att stockholmsvit beskriver hennes pälsfärg bättre.

Redan som valp började jag träna Tuva m.h.a. sk. klickerträning. Det är en träningsform som bygger på att belöna rätt beteende och ignorera fel beteende. Jag har alltså aldrig skrikit åt eller använt mig av fysisk korrigering av Tuva vilket har gjort att hon numera älskar att träna och gärna kommer till mig och försöker få mig att starta ett träningspass.

I och med att Tuva tycker att det är så roligt att träna är hon relativt lättbelönad med godis. Själva träningen och att jobba tillsammans med mig är ibland självbelönande. Så här i efterhand, när unghundstiden snart är förbi och Tuva blir vuxen, ångrar jag att jag inte lade en bättre grund för föremålsintresset. Att träna upp intresset för t.ex. kamplekar och kastade bollar. Vi har tränat på det så att jag numera kan belöna med en kamptrasa i mjukt tyg eller kasta en boll som hon hämtar, men godis är fortfarande en bättre belöning. Det är visserligen bra att hon gillar godis eftersom hon då gärna kommer till mig (för att få belöning), men vid vissa moment, som t.ex. rutan (enl. regelboken "sändande med ställande"), är det en fördel om jag kan kasta iväg en belöning. Jag kan då påverka hundens riktning. T.ex. om jag vill att hunden ska springa rakt fram, bort från mig, får jag ett mycket bättre och snabbare resultat om jag kan kasta en boll framför hunden än om jag skulle ha belöningen hos mig (i fickan t.ex.), då skulle hunden först behöva springa ut och utföra rätt beteende för att därefter komma tillbaka till mig och få belöning för det. Jag skulle motarbeta mig själv där.

Tuvas attityd mot andra hundar är superb i avseende på tävlingslydnad. Hon är försikig och går inte gärna fram och hälsar på andra hundar och hon är absolut inte aggresiv! Det gör att Tuva håller fokus på mig trots att det är andra hundar i närheten, och hon blir inte särskilt uppspelt i en tävlingssituation där det är många nya hundar. För att ändå vara på den säkra sidan tränar vi så ofta som möjligt tillsammans med andra hundar, allt för att göra träningssituationen så lik tävlingssituationen som möjligt.

Sammanfattningsvis är Tuva en pigg och glad hund som jag tränar med glädje!

Presentation av lydnadsklass II

2008-06-13T13:27:00.003+02:00

Svenska Brukshundklubben, SBK, har delat in tävlingslydnaden i fyra klasser.
- Lydnadsklass I
- Lydnadsklass II
- Lydnadsklass III
- Elitklass
Alla hundar börjar tävla i klass I. För att få starta där krävs endast att hunden har fyllt 10 månader innan tävlingsdagen.
Varje klass är består av olika moment, som man kan få mellan 5 och 10 poäng på. Beroende på hur många poäng man har fått får man ett 1:a, 2:a, 3:e eller 0:e pris. Om man man får ett 1:a pris blir man uppflyttad och får om man vill tävla i en högre klass. En del väljer dock att stanna kvar i samma klass och ta ytterligare två 1:a pris. Efter tre 1:a pris, i t.ex. lydnadsklass I, får hunden titeln LPI (lydnadsprovsdiplom I).

Momenten i lydndasklass II ser ut som följer (avskrivet från SBKs regelbok):

Platsliggande koeff 4
Förarna lägger lägger hundarna bredvid varandra med ca 5 m mellanrum och avlägsnar sig gående utom synhåll för hundarna. Dessa skall kvarligga 3 min utan att förflytta sig. På order av tävlingsledaren återgår förarna samtidigt till hundarna.
Fritt följ koeff 3
Hunden ska vara okopplad, kopplet skall vara undanstoppat och osynligt för hunden. Hunden skall villigt och rakt följa föraren, gående invid dennes vänstra sida med huvudet eller bogen i jämnhöjd med förarens knä. Fritt följ skall prövas i vändningar och halter i vanlig marsch. Hunden ska även prövas under rak språngmarsch där märkbar tempoväxling ska föreligga. Då föraren gör halt, skall hunden utan kommando inta utgångsställning.
Läggande koeff 1
Momentet inleds med fritt följ. På kommando skall hunden snabbt lägga sig. Läggande utförs under gång utan att föraren stannar. Föraren fortsätter ca 10 m, gör helt om halt och återgår sedan till hunden på order av tävlingsledaren.
Inkallande med ställande koeff 2
Hunden lämnas i sittande ställning varefter föraren går 25-35 m i anvisad riktning. På tävlingsledarens order inkallas hunden. Vid utsatt markering kommenderas den stanna i stående ställning varefter det åter inkallas. Föraren skall utan order från tävlingsledaren själv ge kommando för ställande. Order till föraren att kalla in hunden ges av tävlingsledaren.
Sändande med ställande koeff 3
Ekipaget ställer upp på ca 10 m avstånd mitt för en markerad ruta 3 x 3 m. På kommando sänds hunden in i rutan där den kommenderas till stående. Föraren avgör själv när ståkommandot ges. Hunden ska efter ståkommandot förbli stående inom rutan i ca 3 sek, varefter tävlingsledaren ger order att avhämta hunden.
Apportering koeff 2
Hunden i utgångsställning. Sedan föraren kastat en av tävlingsledaren utlämnad apportbock av trä minst 10 m, skall hunden på kommando hämta föremålet, sätta sig framför eller vid sidan av föraren och på kommando avlämna föremålet.
Fritt hopp över hinder koeff 2
Hunden skall från utgångsställningpå kommando hoppa fritt över hindret. På kommando skall hunden sätta sig på andra sidan och förbli sittande till dess tävlingsledaren beordrar föraren kommendera återhopp. Föraren avgör själv när hunden skall sättas på andra sidan hindret.
Fjärrdirigering koeff 2
Hunden lägges efter tävlingsledarens order, varefter föraren beger sig ca 5 m från hunden. Föraren skall sedan, med röst och/eller tecken, 4 gånger kommendera hunden till sättande/läggande. Föraren återgår till hunden på tävlingsledarens order.
Helhetsintryck koeff 1
Vid bedömning av helhetsintryck ska hänsyn tas till samarbetet mellan förare och hund såväl under som mellan momenten, Hänsyn skall även tas till ekipagets uppträdande mellan momenten.

Koefficienterna visar att de olika momenten är olika svåra, en hög koefficient visar att momentet anses vara svårt. M.h.a. koefficienterna räknar man ut hur många poäng man får genom att ta den poäng man fick på ett moment och multiplicerar med koefficienten för det momentet, sedan adderar man poängen för alla moment och får då sin slutpoäng.

Presentation av projektarbetet

2008-06-13T13:18:00.002+02:00

Mitt projektarbete, som jag ska ägna mig åt under läsåret 2008/2009 och sommaren 2008, handlar om att träna min hund Tuva i tävlingslydnad.
När projektarbetet börjar har vi ett inofficiellt förstapris i lydnadsklass I. Det betyder att vi officiellt sett inte kan tävla i klass II ännu, men att jag som förare vet att min hund klarar av lydnadsklass I och kan gå vidare och träna mot klass II.
Målet med mitt projektarbete är att vi, jag och Tuva, ska få ett förstapris i lydnadsklass II.
Vi ska nå målet genom effektiv och regelbunden träning enligt "klickerprinciper". För att inte bli allt för insnöade i lydnadsvärlden och för att hålla motivationen till tävlingslydnaden uppe ska vi även träna på andra saker, som t.ex. agility, spårning och tricks.